Fru talman! Jag vill informera kammaren om det
uppdrag som regeringen i dag har beslutat att ge till
Försvarsmakten. Enligt regeringens mening måste nu
extraordinära åtgärder vidtas för att bringa ordning i
Försvarsmaktens planering och de ekonomiska oba-
lanser som redovisats för försvarsbeslutsperioden.
Överbefälhavaren lämnade i fredags sin redogörelse
om den ekonomiska obalansen till regeringen. I detta
dokument redovisas storleken på, orsakerna till och
ansvaret för den uppkomna situationen. Det är denna
redovisning som är grunden för de ställningstaganden
som regeringen i dag har gjort beträffande uppdrag
till Försvarsmakten.
I debatten här i kammaren den 5 december ville
jag inte med de då kända uppgifterna som bas föra en
diskussion i Sveriges riksdag med mindre än att jag
hade fått en skriftlig redovisning från överbefälhava-
ren. Nu, med denna skrivelse i grunden, ämnar rege-
ringen återställa den ekonomiska balansen för hela
försvarsbeslutet. Vi börjar med 1998 års budget och
följer sedan upp budgeten under hela försvarsbeslut-
sperioden.
Totalförsvarsbeslutet 1996 var i balans mellan re-
surser och uppgifter, och de anslag som har angivits
gäller fortfarande. Om inte det säkerhetspolitiska
läget kräver annat, får försvaret inte kosta mer. Både
min och regeringens absoluta vilja är också att hålla
fast vid de viktiga principer som fastställdes i det
senaste försvarsbeslutet. Jag tänker då på anpassning-
sprincipen, helhetssynen, folkförsvarstanken och
försvarets internationella verksamhet.
Innan jag går in på regeringens uppdrag till För-
svarsmakten, vill jag uppehålla mig vid anpassnings-
doktrinen. Den lägger jag stor vikt vid, och den skall
vara styrande för de nödvändiga besparingarna.
Förmåga till anpassning skall vara styrande för
totalförsvarets framtida utformning. Försvaret skall
fortlöpnade kunna anpassas strukturellt till mer långt-
gående förändringar i det säkerhetspolitiska och mili-
tärstrategiska läget. Försvarsmakten skall dessutom ha
förmåga att klara statsmaktens krav på ominriktning,
dvs. förmåga att vid i huvudsak oförändrad resurstill-
delning kunna möta andra hot än väpnat angrepp eller
att kunna lösa andra typer av uppgifter.
För den närmaste perioden är det särskilt viktig att
Försvarsmakten utvecklar och moderniserar förmågan
att ställa kvalificerade förband till förfogande för
internationella fredsfrämjande och humanitära insat-
ser. I det korta perspektivet skall det militära försva-
rets förmåga kunna ökas omgående.
Det ställer krav på vår samlade förmåga till för-
varning och till analys av hur omvärldsläget utvecklas
i sådan utsträckning att förberedelserna kan påbörjas i
tid. De förband eller funktioner som skall kunna öka
förmågan måste innehålla en grundkompetens så att
full effekt kan utvecklas direkt eller senast inom ett
år. I det längre perspektivet, och vid en försämrad
säkerhetspolitisk situation, skall en ökning av försva-
rets kvalitativa och kvantitativa förmåga kunna ske.
Förmågan att utbilda och försörja förbanden med
materiel är av central betydelse och skall dimensione-
ra Försvarsmaktens grundorganisation och materie-
lanskaffning.
Det militära försvaret skall vid en förbättrad sä-
kerhetspolitisk situation kunna dimensioneras till en
minskad resurstilldelning. Förmågan till anpassning
uppåt skall dock behållas.
Fru talman! De extraordinära besparingar som vi
nu kan tvingas göra skall ske med denna anpassnings-
doktrin som grund. Våra utgifter i dag skall ha bärig-
het mot en mer osäker framtid än nutid. Våra åtgärder
på kort sikt får alltså inte rubba förmågan till anpass-
ning på längre sikt.
Regeringens uppdrag till Försvarsmakten gäller i
första hand 1998 års budget. Men det ställer också
krav på åtgärdsförslag för resten av försvarsbeslut-
sperioden. De viktigaste delarna i regeringsuppdraget
är följande:
För det första gäller det anpassning i ett kortsiktigt
perspektiv och krav på beredskap. Försvarsmakten
skall redovisa förslag till vilka förband som inte bör
omfattas av kravet att kunna uppnå krigsduglighet
inom ett år. Den skall redovisa förslag till förändring-
ar av operativ förmåga och vilka besparingar som kan
göras. Vidare skall förslag till sänkt beredskap tas
fram.
För det andra gäller det förbandsverksamhet. För-
svaret skall redovisa en rad förslag som gäller för-
bandsverksamheten. Det gäller t.ex. att ytterligare
vakantsätta förband. Det gäller också att ha förband
med färre värnpliktiga och färre krigsplacerade offi-
cerare. Regeringen begär också förslag om föränd-
ringar i värnpliktsutbildningens längd - eventuellt i
form av försöksverksamhet - redan under 1998.
Jag vill understryka att försöken skall omfatta nya
modeller för att utbilda förband med enklare uppgifter
för det nationella försvaret. De skall även kunna om-
fatta utbildning som skall ses som ett första steg inom
ramen för en utbildning som skall kompletteras i ett
anpassningsskede. Den ökade utbildningsreserven är
en fara för vårt pliktsystem. Därför är jag angelägen
om att pröva metoden där flera genomför värnplikts-
utbildning men under kortare tid.
Utöver detta begär vi förslag på lämpliga åtgärder
som innebär minskade driftskostnader och förbättrad
rationalitet i förbandsverksamheten. Dessa bör bl.a.
omfatta minskad drift för flygplan, fartyg och strids-
fordon.
För det tredje gäller det materielförsörjning. För-
svarsmakten skall ge förslag på hur man kan minska
materielanskaffningen. Detta skall dock ske på ett
sådant sätt att försvarsindustrins möjligheter att bidra
till försvarets materieltillförsel i ett anpassningsskede
inte äventyras. Det är också viktigt att redovisa vilka
konsekvenserna blir för svensk försvarsindustri.
För det fjärde gäller det effektivisering. För att
skapa säkerhet i genomförandet av 1996 års totalför-
svarsbeslut skall ett åtgärdsprogram som skall sänka
kostnaderna och öka kostnadskontrollen i verksamhe-
ten tas fram för den resterande delen av totalförsvars-
beslutsperioden.
För det femte gäller det anställd personal. Det är i
omstruktureringstider särskilt viktigt att försvaret har
en kompetent befälskår. Det är därför inte i första
hand inom detta område som besparingarna skall tas
ut. Försvarsmakten skall redovisa hur man höjer befä-
lens kompetens till en sådan nivå att målen för krigs-
duglighet och förmåga till anpassning även på lång
sikt kan uppfyllas.
Försvarsmakten skall rikta åtgärder för att öka av-
gångsbenägenheten för de personalgrupper som inte
krävs för anpassningsåtgärder eller för krigsorganisa-
tionens behov.
Detta bör också omfatta åtgärder som möjliggör
vidareutbildning till andra yrken, t.ex. lärare inom
skolvärlden.
Regeringen har i dag också fattat beslut om ny or-
ganisation av Försvarsmaktens högkvarter. Beslutet
innebär att högkvarteret organiseras utifrån ansvar för
operativ verksamhet, krigsorganisation, krigsförband
och fredsverksamhet och inte utifrån försvarsgrenar.
Det leder till att de främsta företrädarna för respektive
försvarsgren, dvs. generalinspektörer, föreslås bli
chefer för de taktiska centrumen som regeringen avser
föreslå riksdagen under våren.
Behovet av ett allsidigt sammansatt högkvarter in-
nebär också att kraven på både militär och civil kom-
petens lyfts fram. Genom den nya organisationen
tydliggörs ansvaret inom högkvarteret och den önsk-
värda dualismen mellan krigsorganisationen och dess
förmåga å ena sidan och produktivitet och effektivitet
i fredsverksamheten å den andra sidan. Planeringssta-
bens ansvar och uppgifter lyfts fram och förstärks.
Härigenom skapas förutsättningar för bl.a. säkerheten
i planeringen, och det ekonomiska underlaget förbätt-
ras.
Fru talman! Generellt för regeringens uppdrag är
att förslagen inte får omfatta minskningar av bered-
skap och förmåga att kunna delta i internationella
insatser. Internationella insatser är ett sådant område
dit resurser kan komma att omplaneras. Därför har
regeringen bl.a. för avsikt att ge Försvarsmakten i
uppdrag att redovisa hur en eventuell utökning av vårt
nuvarande internationella engagemang skulle kunna
genomföras, hur vi skall kunna utöka vår minröjnings-
förmåga både avseende fredsfrämjande och humanitä-
ra insatser.
Efter Försvarsmaktens redovisning i februari räk-
nar vi med att det kommer att behövas omfattande
ändringar i regleringsbrevet avseende Försvarsmakten
för 1998. Karaktären på dessa åtgärder kan leda till
att regeringen kan komma att förelägga riksdagen en
proposition under mars månad.
Ärade ledamöter! Jag menar att ta ansvar, det är
att göra som regeringen nu gör, nämligen att reda upp
de problem och brister som finns i försvarets plane-
ring och ekonomi. Processen har varit och är svår att
överblicka. Det tar tid att reda ut de problem som har
vållat återkommande bekymmer. Nu tänker vi göra
det.