Fru talman! Taiwan kan tjäna som modell och in-
spirationskälla för demokratiseringen av hela den
kinesiska kultursfären. Taiwan är den första varaktiga
och fullvärdiga demokratin i Kinas historia.
När Taiwan på något decennium har gått från
auktoritärt styre till demokrati och fria val med re-
spekt för mänskliga fri- och rättigheter, har ledarna i
Peking sökt befästa sin makt med våld och förtryck.
När Folkrepubliken Kina fortfarande har att ta steget
till marknadsekonomiska institutioner har Taiwan
redan nått fram. När jämställdheten i Taiwan har
kommit så långt att 25 % av ministrarna är kvinnor,
försvinner fortfarande tusentals och åter tusentals
flickebarn i Kina.
Att demokratiseringsprocessen i Taiwan verkligen
är genomgripande visas av att oppositionen till det
tidigare statsbärande partiet, Koumintang, har vunnit
och erhållit landets högsta politiska ämbeten. Först
vann han borgmästarposten i huvudstaden Tapiei och
i senaste presidentvalet också presidentposten.
När president Lee år 2000 överlämnade makten
till oppositionens vinnande kandidat Chen Shui-bian
stod det som symbol för mognaden i landets demo-
kratiseringsprocess.
Att Kina har försökt styra demokratiska val i
grannlandet Taiwan är särskilt allvarligt. I stället för
att respektera folkets vilja försöker Folkrepublikens
regering att skrämma människor till efterrättelse.
Taiwan visar också att sunda värden ger förutsätt-
ningar för långsiktig tillväxt. Landets betoning på
småföretagande, kunskapsuppbyggnad och folkbild-
ning, och sedan något decennium tillbaka demokrati,
mänskliga rättigheter och marknadsekonomiska in-
stitutioner har grundlagt en lika långvarig som stark
ekonomisk tillväxt. Taiwan är en av världens 20
största ekonomier, vars handel är av stor betydelse för
Sverige.
I taiwanesisk utrikespolitik har Europa uppvärde-
rats de senaste åren, vilket jag välkomnar. Det är
centralt att Sverige och Europa kontinuerligt markerar
sitt stöd för den taiwanesiska demokratin inom den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den är
nämligen satt under hård press av Folkrepubliken
Kina.
När Taiwan 1996 höll sitt första fria presidentval
hotade Kina landet med invasion, försatte armén i
högsta beredskap, höll flottövningar i Taiwansundet,
placerade ut robotar och avfyrade också missiler mot
Taiwan. Sammanlagt lär det röra sig om 100 missiler
som Kina har avsänt i Taiwansundet.
Kina har också vid ett antal andra tillfällen gjort
allt för att påverka valdebatten i Taiwan. Under det
senaste presidentvalet, förra året, då bl.a. förhållandet
till Kina diskuterades, hotades Taiwan ånyo med
invasion och militära maktmedel. Men i stället för att
huka under hoten genomförde Taiwan ytterligare ett
lyckat demokratiskt presidentval. Demokratin stärktes
därmed.
Det som Kina fruktar är förmodligen det goda ex-
emplets makt. Framgångssagan Taiwan visar att de-
mokrati av västerländsk modell, marknadsekonomi
och respekt för mänskliga rättigheter alldeles utmärkt
låter sig kombineras med kinesisk kultur. Så varför
ska bara dryga 20 miljoner kineser och inte 1,3 mil-
jarder åtnjuta dessa värden?
Sverige har och bör ha en ett-Kina-politik. Men
Sverige bör inte behandla Kina och Taiwan som om
de vore lika goda kålsupare. Sverige måste hävda
yttrandefrihetens, demokratins och rättsstatens fun-
damentala och universella värden, liksom att hot om
militärt våld från Folkrepublikens sida måste avvisas.
De militära hoten kommer nämligen enbart från ett
håll, och det är från Folkrepubliken Kina. Taiwan har
inga offensiva ambitioner. Dem avskaffade man re-
dan 1991, för tio år sedan, men Kina har dem fortfa-
rande kvar.
I alla sammanhang hyllar Sverige folkens rätt att i
val välja sin väg. Detta gäller i all synnerhet för
Taiwans folk som i fria val kan uttrycka sin uppfatt-
ning.
Ledningen i Kina måste inse att man bara genom
att demokratisera sitt land kan locka Taiwan till åter-
förening. Många människor i Taiwan önskar en åter-
förening med Kina, men knappast någon är beredd att
offra demokratin och den personliga friheten för den.
En återförening måste ske på demokratisk grund.
Fru talman! Det är centralt att i alla sammanhang
där det är möjligt låta Taiwan vara delaktigt i inter-
nationellt samarbete. Sjukdomar känner inga gränser.
När det gäller kunskap, information och forskning om
hälsofrågor är det extra viktigt med samarbete.
Taiwan bör därför få komma med i samarbetet kring
hälsofrågor i WTO.
Fru talman! President Bush har valt att stärka
kontakterna med och stödet för de asiatiska demokra-
tierna Sydkorea, Japan och Taiwan under måttot
"Vännerna först". Kina ses numera som en strategisk
konkurrent som bör behandlas med betydande tydlig-
het. Jag tror att det ligger en del i detta. Kinas kon-
ventionella och nukleära upprustning, liksom de gra-
va brott mot mänskliga rättigheter som regimen sva-
rar för kräver stor tydlighet i omvärldens reaktioner.
De problem som inte löses i dag kan komma att bli
oöverstigliga i ett längre perspektiv.
Att Kina har en snabb ekonomisk tillväxt och sä-
kerligen kommer att ha stor betydelse som handel-
spartner i framtiden får inte tillåtas mildra kritik när
sådan är befogad. Förhoppningar om framtiden gör
inte att vi kan strunta i ansvar att påtala kränkningar
av mänskliga rättigheter och landets militära rust-
ningar. Kina ska mätas med samma måttstock som
alla andra länder.
Vi vet att oppositionella förtrycks, oliktänkande
förtrycks och människor interneras och förföljs av
regeringen. Yttrandefrihet finns över huvud taget inte.
Tusentals människor fängslas för kontrarevolutionär
verksamhet. 200 000-250 000 personer, dvs. nästan
en kvarts miljon, har fängslats och sänts till arbetslä-
ger för att omskolas genom tvångsarbete. Det är nå-
got som är mycket lite uppmärksammat i vår del av
världen.
Kina är världens dominerande dödsstraffland.
Över 1 700 människor dömdes år 1999 till döden i
Kina. Vi vet att åtminstone 1 100 av dem verkligen
avrättades. Drygt 27 000 personer dödsdömdes under
90-talet. Fler än 18 000 avrättades också såvitt känt.
Hur stora de verkliga siffrorna är vet ingen.
Samtidigt som Sverige i EU måste reagera med
stor tydlighet mot diktaturen i Folkrepubliken Kina
måste vi uppmuntra handel som skapar välstånd,
öppnar landet för kontakter, underbygger uppbyggna-
den av marknadsekonomin och skapar kontakter som
kan driva fram krav på demokrati. Det goda exemp-
lets makt är stor.
Sverige har tyvärr visat för mycket eftergivenhet
genom åren mot Kina. Den taiwanesiske vicepresi-
denten nekades inresa i Sverige för några år sedan
trots att han kom som vetenskapsman och inte som
politiker. Det är inte acceptabelt. UD försökte att
förutse, antecipera, Kinas reaktioner. Dessvärre är det
fortfarande svårt att glömma statsministerns famösa
uttalande om stabiliteten i politiken i Kina.
Fru talman! Folkrepubliken Kina har nu 250 mis-
siler riktade mot Taiwan längs Fujiankusten som
Taiwan står närmast försvarslös inför. Enligt ameri-
kanska uppgifter är antalet missiler ännu större, ca
300, och antalet ökar med 50 per år. Amerikanska
satelliter har också upptäckt en ny missilbas i
Taiwans närhet. Till år 2005 avser Folkrepubliken
Kina ha 600 missiler utplacerade längs sundet.
Det visar att det är Kina som ensidigt driver upp-
rustningen och utgör en destabiliserande faktor i
regionen. Kina upprustar trots att styrkeförhållandena
redan är ojämna. Kina har t.ex. 96 operativa ubåtar
varav vissa högteknologiska medan Taiwan har fyra
varav två är från 1946. Andra länder har förvisso
större kärnvapenarsenaler än Kina. Men det är Kinas
ambition som är intressant. Man arbetar aktivt för att
skaffa sig ny kapacitet både vad gäller stridsspetsar
och missilteknik.
Att Sverige verkar för att stoppa Kinas upprust-
ning och hoten mot grannar är en mycket angelägen
uppgift för freden. Att Sverige verkar för att rege-
ringen i Kina börjar behandla sina medborgare med
full respekt för mänskliga fri- och rättigheter är också
en avgörande fråga för den långsiktiga utvecklingen i
regionen.