Fru talman! Det är en mycket relevant fråga som
Murad Artin ställer, och det är den jag har brottats
med. Jag har känt att om man går in på den här andra
vägen, att först fördöma eller konstatera - vi skulle
kunna göra på det sättet i fråga om många folkmord -
är det fel väg att gå.
Jag erkänner gärna att jag själv skulle behöva ha
mer kunskap i fråga om detta även om jag har rest i
östra Turkiet och varit i Diyarbakir, Mardin och Mi-
diat och i klostren Ma Gabriel och Safaran, och jag
har talat med folk. Det är olika uppfattningar och
olika diskussioner. Det är väldigt svårt att ha en ab-
solut klar linje. Det har jag känt. För att kunna ha en
egen ståndpunkt vill jag ha mer av forskning och mer
av öppenhet. Det är det vi ska söka.
Vi ska naturligtvis fördöma den behandling som
de som bor i Turkiet får, t.ex. den assyriske prästen,
därför att de lyfter upp frågan. Det ska vi naturligtvis
reagera stenhårt på. Vi ska ta upp det till ytan och
diskutera det. Men jag har, som sagt var, själv känt att
jag måste ha lite mer på fötterna. Det kan forskningen
hjälpa till med.