Fru talman! Det var många frågor på en gång.
Jag börjar med att kommentera er reservation när
det gäller diskriminering av homo- och bisexuella.
Först vill jag säga att det inte råder någon motsättning
mellan majoriteten och reservanterna när det gäller
viljan att stärka skyddet för homo- och bisexuella
bl.a. genom att få också deras rättigheter uttryckligen
erkända av hela det internationella samfundet. Det
vill vi också. Men vi menar att det måste finnas rätt
förutsättningar. Jag uppfattar att motionärerna vill
driva frågan till en omröstning i FN. På goda grunder
vet vi att den omröstningen kommer vi att förlora,
och då förlorar också de homosexuella på det.
Vi tycker att man ska driva frågan, men kanske
inte till sin spets. Vilket ansvar tar Marianne Anders-
son, som menar att man ska framkalla en negativ
reaktion som i så fall blir väldigt svår? Och vilket
resultat blir det för de grupper som är utsatta med ert
förslag? Är det inte bättre att påtala problemen och
inrikta sina ansträngningar på att få en majoritet av
medlemsländerna att ändra sin syn? Är det inte bättre
att vi går den vägen? Först då tycker jag att man ska
driva fram en omröstning i FN, och den situationen
har vi tyvärr inte i dag.
När det gäller Östra Timor tror jag säkert att vi är
helt överens om att uppbyggnaden bör ske med en
samordning och att det bör ske så friktionsfritt som
möjligt. Vi vet ju att en stor del av samhället var
nedbränt och bara bestod av förkolnade rester. Jag får
återkomma till detta senare.