Fru talman! Den här propositionen är ingen
höjdare, sade Georg Andersson. Jag säger som en
av debattörerna i Aktuellt Special i TV i går, när
man debatterade Kjell-Olof Feldts bok: Har vi läst
samma bok? Utanför detta hus har denna
proposition mötts med både intresse och glädje.
Det överordnade målet för regionalpolitiken skall
vara att öka den enskildes möjligheter att fritt
kunna välja arbete och bostadsort. Det uppnår man
genom att regionalpolitiken bidrar till att utveckla
livskraftiga regioner i alla delar av landet.
Regionalpolitiken skall också medverka till en mer
likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard
för landets olika delar. För att få en önskvärd
regional utveckling, en ökad ekonomisk tillväxt i
hela landet och en jämn fördelning av välfärden,
måste en rad politikområden utformas och inriktas
på så sätt att de är förenliga med målet för
regionalpolitiken. Regeringen har därför utfärdat
direktiv till samtliga kommittéer och utredningar att
redovisa regionala konsekvenser av sina förslag.
Glädjande nog finns i denna proposition
kvinnofrågor som aldrig någonsin tidigare i en
regionalpolitisk proposition. Nu betonas att
regionalpolitiken måste utformas utifrån ett
könsperspektiv och utifrån kunskapen att kvinnor
och män är olika och därmed har olika behov och
förutsättningar. Det är därför viktigt att antalet
kvinnor i beslutande och handläggande funktioner
ökar.
Tora Friberg har på ett intresseväckande sätt
beskrivit vad ett kvinnoperspektiv är i sin skrift,
utgiven av Glesbygdsmyndigheten, Den andra
sidan av myntet -- om regionalpolitikens enögdhet.
Hon undrar varför männen måste utgöra norm. Är
det inte möjligt att låta kvinnorna själva formulera
vad de eftersträvar?
Varför inte respektera kvinnornas sätt att se på
livet, värdera deras arbetsinsats lika högt som
männens och acceptera olikheterna mellan könen?
Tora Friberg menar att det måste till radikala
förändringar om kvinnorna skall vilja bo i de små
orterna och i glesbygden, förändringar som har sina
rötter i kvinnors egen kultur.
I denna proposition finns verktygen för en
regionalpolitik ur ett kvinnoperspektiv. Kvinnan
har blivit ett subjekt i regionalpolitiken. Det var på
tiden, 75 år efter det att hon fick rösträtt.
Det föreslås att länsstyrelserna i sitt
utvecklingsarbete särskilt skall prioritera insatser
för kvinnor. Bl.a. skall de avsätta resurser för att
medverka till att regionala resurscentrum bildas.
NUTEK skall i samarbete med
Glesbygdsmyndigheten ta ansvar för att ett
nationellt resurscentrum för kvinnor bildas.
Erfarenheterna från Kvinnokraft skall ligga till
grund för det arbetet.
Kvinnor från hela Sveriges landsbygd och glesbygd
får chansen till ett riksomfattande
erfarenhetsutbyte och en gemensam
kunskapsuppbyggnad. Centrumet skall initiera ny
forskning ur ett kvinnoperspektiv och bevaka
kvinnors rättigheter och möjligheter. Detta
nationella centrum är inte betjänt av att det byggs
upp en byråkrati runt det. Det skall mera vara som
ett nav i ett nätverk av alla regionala
utvecklingscentrum.
Det är nu viktigt att alla kvinnor i nätverk och
kvinnogrupper runt om i landet träffas och länsvis
formar strategier för sina regionala resurscentrum.
Länsstyrelserna måste också medverka aktivt och
avsätta de resurser som behövs för
kvinnoverksamheten. Dessa centrum måste växa
fram utan detaljreglering och i former som
överensstämmer med kvinnors sätt att arbeta. Man
måste lyssna på synpunkter som kommer nerifrån.
Propositionen andas också en stor uppskattning av
kvinnorna, som många gånger gått i spetsen för det
lokala utvecklingsarbetet. Det är många gånger
tufft att gå i spetsen för utvecklingsarbete. Men
kvinnor kan, det har visats bl.a. på den i går
avslutade mässan i Östersund.
I propositionen poängteras att vid analyser och
programarbeten skall särskilt beaktas kvinnors
behov av t.ex. kompetenshöjande insatser. Vid
utformning av den lokala livsmiljön krävs analys
och kunskap om såväl kvinnors som mäns behov.
För landsbygdsutvecklingen måste särskild
uppmärksamhet ägnas åt ungdomars och kvinnors
situation. Det är viktigt med åtgärder för att främja
kvinnligt företagande.
Existerande företagsstöd skall förändras så att de
passar kvinnor. Ett särskilt mikrostöd föreslås --
50 % av stödunderlaget, högst 20 000 kr, ett mindre
krångligt förfaringssätt. Det är särskilt avsett för
kvinnor med motiveringen att kvinnor ofta börjar i
liten skala. Det här går Socialdemokraterna emot.
Georg Andersson nämnde över huvud taget inte
kvinnorna i sitt anförande. Jag yrkar bifall till
hemställan i AU:s betänkande 13, förutom i mom.
82 där jag yrkar bifall till reservation 30.
Reservation 30 behandlar det andra nytänkandet i
propositionen. För en extraordinär kraftsamling på
regional utveckling och tillväxt föreslås att
länsstyrelserna nästa budgetår får disponera 800
miljoner kronor av tidigare föreslagna
arbetsmarknadspolitiska medel.
Regeringens förslag om regionala åtgärder för
utveckling och tillväxt finansierade med
arbetsmarknadspolitiska medel är enligt min
uppfattning resultatet av en nyorientering som tar
sikte på kombinationen av regionalpolitiska,
arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska
aspekter. Det är därför logiskt att finansiera dessa
insatser med arbetsmarknadspolitiska medel.
Det måste vara mycket positivt att det blir möjligt
att under en begränsad period stödja
näringslivsutveckling och företagsförnyelse även
utanför stödområdena, i syfte att lösa
inomregionala balansproblem. De 800 miljonerna
bör fördelas med utgångspunkt från både
arbetslöshetssituationen och den regionala
problembilden. Just nu pågår ett omfattande och
engagerat förberedelsearbete vid länsstyrelserna
med att tillsammans med olika lokala och regionala
aktörer ta fram en rad projekt. Dessa projekt
kännetecknas av att det kan påbörjas snabbt efter
halvårsskiftet och skapa flera tusen arbetstillfällen
på den ordinarie arbetsmarknaden.
Flera av projekten tar sikte på att höja
kompetensen inom småföretagen runt om i landet.
Satsningarna gäller bl.a. export, marknadsföring,
produktutveckling och produktionsteknik.
För regioner som under senare år fått vidkännas
omfattande omstruktureringar av äldre industri,
t.ex. Bergslagen och Fyrstad, bör det också på detta
sätt vara möjligt att genom kompetenshöjande
insatser stimulera och stärka en växande
nyföretagsamhet. Det är viktigt att man vid
fördelningen av föreslagna medel drar nytta av den
utvecklingspotential som olika regioners många
småföretag gör för att skapa flera riktiga arbeten
och därmed minska arbetslösheten. Ett sätt att
nyttja kvalificerad arbetskraft kan vara att låta
företag engagera arbetslösa ingenjörer och
tekniker för att identifiera ännu ej fullt utvecklade
produkter och om möjligt arbeta fram produkterna
och använda dem i det egna företaget eller lotsa
dem vidare till produktutvecklare.
Regeringen räknar med att de sammantagna
insatserna bör medverka till att skapa över 4 000
nya arbetstillfällen. Det säger Socialdemokraterna
nej till och gör många människor ute i landet
besvikna.
Laila Strid-Jansson säger att hon inte tror på
regionala stödsystem och skopar ut NUTEK. Som
Expressen har visat med sin artikelserie misslyckas
satsningarna ibland -- konstigt vore det väl annars. I
allt företagande förekommer det att satsningar inte
lyckas. Om statens stöd bara skulle gå till
garanterat lyckade projekt kan man starkt
ifrågasätta behovet av stödet. Stödet är till för att
man skall få till stånd utveckling som annars inte
skulle komma till stånd. Därigenom blir den
affärsmässiga risken något större än för andra
kreditgivare. Alla projekt som får stöd finansieras
också av ägare och banker. Statens
finansieringsandel uppgår i genomsnitt till cirka en
tredjedel. NUTEK följer självfallet upp vad som
händer med de företag som får stöd. NUTEK:s
förluster är något större än bankernas
kreditförluster. Det tycker jag är rimligt. Det bör
naturligtvis vara så att staten går in med stöd där
riskerna är större och det reguljära
finansieringssystemet inte ställer upp.
Av de 53 konkursföretag som Expressen
redovisade i artikeln och som framställts som
misslyckanden från NUTEK hade NUTEK beviljat
stöd i endast ett ärende. Laila Strid-Jansson
skopade ut hela NUTEK på grund av det. NUTEK
fattar i huvudsak beslut i ärenden där
investeringarna är större än 20 miljoner kronor.
När man läser artiklarna får man närmast intrycket
att nästan alla projekt som fått statligt stöd har
misslyckats. Men sanningen är dess bättre
tvärtom -- huvuddelen av projekten är lyckade och
har motsvarat de förväntningar som ställts när
stöden utgått.
Arbetsmarknadsutskottet har föreslagit en del
smärre justeringar i den nuvarande
stödområdesindelningen för att nå en så mjuk
övergång som möjligt mellan stödområde 1 och 2
samt områden som är utanför stödområdet. Vi
föreslår därför att Näs och Häggenås församlingar
i Östersunds kommun liksom Näskotts församling i
Krokoms kommun bör inplaceras i stödområde 2.
Utskottet har också bedömt att Gävleborgs län bör
ingå i Norrlandsfonden och vidare att fonden
tillförs ytterligare 80 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Fru talman! Jag yrkar, som sagt, bifall till
hemställan i arbetsmarknadsutskottets betänkande
nr 13 förutom mom. 82 där jag yrkar bifall till
reservation nr 30.