Herr talman! Jag får önska Fastighetsbeskatt-
ningskommitténs ordförande Lars Hedfors välkom-
men in i kammaren. Det är väldigt intressant att han
bevärdigar oss med sin närvaro när vi diskuterar be-
gränsningsregeln, som faktiskt är ett barn av just
denna kommitté.
Det har varit mycket diskussion om krångliga och
svåra skatteregler. Det är riktigt. Men jag tror inte att
något parti kan svära sig fritt från att ha varit med om
att göra regelsystemen krångligare och krångligare.
Inte minst den borgerliga regeringen genomförde
1991-1994 saker, och det har tillkommit ytterligare
saker, t.ex. expansionsmedel och räntefördelnings-
regler på företagsbeskattningsområdet som är oerhört
jobbiga.
Nu inför man en begränsningsregel i fastighetsbe-
skattningen som vid själva utformandet och vid lad-
dandet av dataprogrammen på Riksskatteverket är
krångliga. Det är helt riktigt. Men allting kommer att
ske automatiskt. 95 % av allt detta kommer att räknas
ut automatiskt. Man behöver inte sitta och räkna ut
detta. Och det är tämligen enkelt för mig som skatte-
betalare att också se vilken inkomst jag har och vilket
taxeringsvärde jag har. Sedan ser jag ganska snabbt
när begränsningsregeln blir tillämplig på mig. Att
måla upp sådana jättehinder som Lennart Kollmats
och delvis Carl Erik Hedlund gör förstår jag inte.
Fattningsförmågan hos svenska folket enligt er är
tydligen väldigt låg. Jag tror att ni underskattar
svenska folkets förmåga att räkna ut 5 % av sin in-
komst. Att sedan få fram detta exakt på kronan som
man gör på Riksskatteverket kan kräva lite mer arbe-
te. Men rent generellt kan man säga detta. Jag tror
inte att en skattebetalare behöver besked mer än på
hundralappen om hur stor fastighetsskatten ska vara
under ett helt år.
Vi kan alltså avliva myten om att begränsningsre-
geln som sådan är komplicerad för skattebetalarna.
Det har varit komplicerat att skriva lagtexten. Det
gällde att definiera begreppet hushållsinkomst. Och
det har varit jobbigt för programmerarna på Riks-
skatteverket som ska ta fram skatteuträkningspro-
grammet. Därefter är dessa komplikationer borta.
Marginaleffekterna är, som Lisbeth Staaf-
Igelström sade, marginella. I och med att man har
infört ett maxbelopp på 3 miljoner kronor så faller en
del av dessa marginaleffekter bort, vilket var ett pro-
blem för oss i Fastighetsbeskattningskommittén. Nu
handlar det om 5 %. Om man lägger detta till en mas-
sa andra marginaleffekter med bostadsbidrag och
andra saker så kanske man kan hävda att det fortfa-
rande finns marginaleffekter. Vi har dock när det
gäller maxtaxan gått in och plockat bort en av de mest
marginaleffektsdrivande taxorna i systemet.
Sedan blir jag väldigt konfunderad när man säger
att det blir jobbigare med familjebildning. Nej, jag
skulle vilja säga precis tvärtom. För två låginkomst-
tagare som flyttar ihop blir det bättre om de köper ett
relativt sett dyrt hus. Då träder faktiskt begränsnings-
regeln i kraft, vilket den inte hade gjort tidigare.
Det talas om skenskrivning. Det finns en ytterst
marginell risk för skenskrivningar. Ska man
skenskriva sig i en annan kommun och gå miste om
den kommunala service som man har? Vi tar upp
denna diskussion även i Fastighetsbeskattningskom-
mittén. Det finns en liten och marginell risk för
skenskrivning, men den är inte särskilt överhängande.
Men det är klart att om man ska kritisera en ny re-
gel och ett nytt system så tar man till kanoner för att
skjuta på mygg.
Sedan var det som jag tror togs upp av Kenneth
Lantz, kristdemokraterna, väldigt intressant, nämligen
att man tidigare har bidragit till boendet med ett visst
antal miljarder och att det nu är tvärtom, att boendet
bidrar med pengar in i systemet. Det är riktigt. Men
om vi går från 50- och 60-talen och ser hur mycket
subventioner som har getts till boendet så ligger sta-
ten på ett oerhört stort minus. Och då ska man också
vara medveten om att moderaterna var stora motstån-
dare till de subventioner som har getts till boendet
under 60-, 70-, 80- och 90-talen. De har hela tiden
velat skära ned på detta. Nu plötsligt är det boendet
som ska gynnas. Men räntebidrag osv. har modera-
terna hela tiden motarbetat. Det första man gjorde
med Danellsystemet var att skära ned på bidragen till
just boendet. Men nu är det plötsligt boendet som är i
fokus. Men det är bara delar av boendet. Det gäller i
första hand dem som har egna hem som moderaterna
vill gynna i nuvarande läge.
Sedan är det intressant när Kenneth Lantz kritise-
rar begränsningsregeln. Samtidigt tycker han att det
inte är tillräckligt, eftersom man inte ska slå ihop
hushållsinkomsten, och att fler ska komma i åtnjutan-
de av detta.
Jag vill till moderater, folkpartister och kristde-
mokrater säga något om hushållsinkomster. Varför
ska man göra åtskillnad på människor, på ett par som
äger fastigheten gemensamt, i förhållande till dem där
bara den ena äger fastigheten? Det är det som ni vill.
Ni vill inte att hushållsinkomsten ska gälla. Det inne-
bär att de som väljer att dela på fastigheten drabbas
men inte de andra i ett sådant system som ni före-
språkar. Det är en oerhörd inkonsekvens av er. Jag
vill gärna höra hur ni förklarar detta.
Direktiven till Fastighetsbeskattningskommittén
var en aning snäva - ja, så pass snäva att det näst
största partiet i denna kammare valde att inte vara
med, och det är kanske synd.
I budgeten står det att en mer förutsättningslös ut-
redning ska tillsättas. Där ser man vad det är för
skillnad när Centerpartiet bildar majoritet tillsam-
mans med Socialdemokraterna! Då blir det en väldigt
begränsad utredning. Men när Vänsterpartiet är med
och påverkar blir det en förutsättningslös utredning.
Kan ni se skillnaden där? Centern hade inget intresse
av att ligga på och se till att få en förutsättningslös
utredning. Det ville vi, och då blir det en sådan.
Sedan har vi detta med sambeskattning. Jag tror
att man definierar begreppet sambeskattning på ett
väldigt knepigt sätt. Det var väl Lennart Kollmats
som var uppe i det avseendet - nu är ju sambeskatt-
ningen inte längre 100 % i och med att de sambe-
skattades fribelopp höjts, så där är det på väg att jäm-
nas ut. Men att här tala om sambeskattning är väldigt
knepigt. När man ska ansöka om skattereduktion är
det ju hela inkomsten som ska ligga till grund. Jag
återkommer till frågan: Varför, Lennart Kollmats, vill
ni missgynna dem som äger en fastighet gemensamt,
till skillnad från dem som väljer att låta bara en stå
som ägare? Det fordrar faktiskt en förklaring.
När det gäller Kristdemokraterna och den kom-
munala avgiften kan man i deras reservation läsa
följande: "På sikt vill vi avskaffa systemet med statlig
fastighetsskatt och i stället ge kommunerna en möj-
lighet att ta ut en fastighetsavgift (på en betydligt
lägre nivå än nuvarande skatt) för täckande av kost-
nader för vägunderhåll och liknande."
Några gånger har jag hört Kristdemokraterna yttra
sig över beloppen. Det rör sig om 4 500-6 000 kr -
en ganska rimlig fastighetsskatt, kan man tycka.
Kenneth Lantz tar upp ett intressant fall här. Det
gäller då den som har köpt en fastighet för 300 000
kr, en fastighet som har ett taxeringsvärde på 500 000
kr. Är det så att det är en generell sänkning kommer
det att rättas till vid nästa fastighetstaxering. Det
intressanta är att den personen i dag betalar 5 000 kr i
fastighetsskatt. Med Kristdemokraternas förslag
hamnar det kring 4 500-6 000 kr - ja, man bör nog
tona ned debatten lite grann och vara lite mer sansad
när man gör de här bedömningarna och angriper poli-
tiska motståndare.
Jag har räknat ut att den som köper fastigheten för
300 000 kr får en månadskostnad, inklusive fastig-
hetsskatten, på ca 4 000 kr. Det tycker jag är ganska
bra. Den personen kommer knappast i åtnjutande av
någon begränsningsregel, så jag vet inte var han hör
hemma i den här debatten. Den här personen har
faktiskt en väldigt låg boendekostnad.
Om man ska vara konsekvent och ta bort fastig-
hetsskatten och införa en kommunal avgift försvin-
ner, i konsekvensens namn, även ränteavdraget. Vissa
kan då hävda: Vi menade inte det. Vi ska ha ett in-
konsekvent skattesystem.
Men om man ska vara konsekvent tar man bort
ränteavdraget, och då kommer boendekostnaden för
den person som Kenneth Lantz refererar till att bli
betydligt högre än vad den blir om man följer nuva-
rande majoritet. Det är bara att konstatera att det är så
- jag gör den uträkningen rakt upp och ned. Ni säger
att det blir ett billigare boende, men det är alltså pre-
cis tvärtom.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i
betänkande 2001/02:SkU3.