Fru talman! Om man är född och uppvuxen i Bo-
rås på 40-, 50- eller 60-talet är man starkt påverkad av
den textila produktion som blomstrade där. Så var det
för mig, och så var det säkert för de allra flesta borå-
sare. Nästan alla hade någon anknytning till produk-
tionen, oavsett om det gällde spinneri, väveri, trikå-
stickning, konfektion, försäljning eller postorder. I
snart sagt varje hus pågick någon verksamhet inne i
någon bostad eller i någon liten källarlokal. Det är
mot den bakgrunden som jag har skrivit motionen om
Textilmuseet i Borås, vilket nu brottas med finansiella
problem.
Bygdens textila tradition, med en industriell in-
riktning, kan sägas börja med Mor Kerstin i Kinna,
som föddes 1774. Hon var den första vävnadsförläg-
garen, och hon hedrades av Karl XIV Johan med ett
hängsmycke i guld för sina pionjärinsatser på områ-
det.
Hemväverskor, och för den delen också vävare,
producerade, och knallarna sålde såväl i Sverige som
utanför landets gränser.
Från denna början har Borås och Sjuhäradsbygden
en textil tradition som spänner över sekler. Kunskaper
och erfarenheter har gått i arv i generationer från det
hantverksmässiga till dagens högteknologiska indu-
stri. Fortfarande är hälften av den svenska textilpro-
duktionen koncentrerad till Boråsregionen.
På Textilmuseet i Borås, som stilenligt är inrymt i
f.d. Åkerlunds Bomullsspinneri - uppfört år 1898 -
finns dokumentation som spänner över ett stort textilt
område. Här finns samlingar av redskap, maskiner,
kläder, foton, dokument och facklitteratur. Allt detta
är naturligtvis av nationellt intresse, men det har även
uppmärksammats internationellt.
På museet finns ett antal autentiska miljöer som
visar såväl arbetsvillkoren som bostadsförhållandena
för de anställda under skilda tidsepoker. Här finns
t.ex. såväl Algot Johanssons sysal som hans mycket
exklusiva matsal i nationalromantisk stil.
Ett stort utrymme tar det hundratal väl fungerande
textilmaskiner som fortfarande är i drift. Här speglas
mer än ett sekels textilhistoria med maskiner för allt
från snörflätning, spetsvirkning och enklare vävning
till jacquardvävning. Kompetens att sköta dessa ma-
skiner finns fortfarande, men risken att förlora den om
museets verksamhet inskränks är uppenbar.
På Textilhögskolan i Borås finns en unik kompe-
tens när det gäller rekonstruktion av gamla textilier.
Nämnas kan guldtyget till drottning Margaretas klän-
ning. Aktuellt nu är en rekonstruktion av Tutank-
hamuns kläder, som man avser att premiärvisa på
museet och därefter skicka ut i världen.
Det samarbete som sker mellan Textilhögskolan
och Textilmuseet är berikande för båda verksamhe-
terna.
Fru talman! Det finns givetvis mycket mer att säga
om Textilmuseet, t.ex. om textilkonservering, forskar-
salen, dräktsamlingarna, de ca 300 000 tygproverna
och fotoarkivet med mer än 400 000 fotografier. Men
jag hoppas att jag ändå har klargjort det unika med
textilmuseet i Borås. Här speglas alltså en epok som
under århundraden inte bara påverkat en hel bygd
utan också hela Sveriges industriella utveckling. Här
finns ett unikt material och en kompetens av nationellt
intresse för framtiden. Det är därför av yttersta vikt att
textilmuseet ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet
även i ekonomiskt kärva tider.
Fru talman! Jag har i dag suttit i sammanträde i en
utredning som är inne på sitt slutvarv och har inte
kunnat följa debatten. Jag förstår att jag har fått ett
visst stöd för motionen, och jag tackar för det stödet.
Jag får säga att jag respekterar utskottets uppfattning i
denna fråga om att de nationella uppdragen skall
utvärderas innan nya uppdrag delas ut. Därmed avstår
jag från att yrka bifall till min motion, även om jag
givetvis står bakom den.
Det är förstås min förhoppning att Textilmuseet
skall kunna få ett nationellt uppdrag eller ännu hellre
stödjas på ett annat, mer permanent sätt. Jag menar att
det är av nationellt intresse att de stora samlingarna
och den kompetens som är knuten därtill kan bevaras
för framtiden. Jag ber att få återkomma i denna fråga.
Trossamfund, folkbildning, ungdomsfrågor samt
folkrörelse- och idrottsfrågor