Herr talman! Denna debatt skall handla om Sveri-
ge, EU och handelspolitiken inför 2000-talet. Låt mig
få inleda med att säga att jag tycker att det är bra att vi
får tillfälle att diskutera dessa frågor speciellt. Det har
inte alltid varit så. Ofta har denna debatt hållits sent
på kvällen, och det har inte varit speciellt många fler
här då än vad det är nu, tyvärr.
Sverige har nu i drygt två och ett halvt år varit
medlem i den europeiska unionen. Många av de be-
slut som fattas i det samarbetet påverkar oss mer
direkt i dag än tidigare. Inre marknad är exempelvis
både hemmamarknad och i ökad utsträckning EU-
marknad. GATT förändras och får fastare former och
arbetssätt i WTO - som världshandelsorganisation. Vi
ser nya marknader växa fram och skapa möjligheter
för ökad handel med varor och tjänster. Vi ser att ny
teknik, framför allt informationsteknik, bildar nya
mönster som påverkar handel och handelspolitik.
Jag hörde på morgonen i något av morgon-TV-
programmen, herr talman, att handeln via Internet har
ökat kraftigt under detta år. Frågor som jag och säkert
fler ställer oss är hur detta påverkar oss som konsu-
menter och producenter. Hur skall de framtida regel-
verken se ut? Hur kommer vi att påverkas av ytterli-
gare gemensamma valutasystem? Hur kan vi bidra till
att Östeuropa och andra områden blir mer och lik-
värdigt delaktiga i världshandeln? Hur motverkar vi
protektionism, sociala missförhållanden och mil-
jöproblem som är kopplade till världshandeln?
Självfallet kommer inte dagens debatt att ge svar
på dessa frågor. Möjligen kan vi ange riktningen för
vad vi med politiken som instrument kan åstadkom-
ma.
Herr talman! Det är med intresse som vi ser fram
emot att få höra vad Leif Pagrotsky, som ju är ny som
handelsminister, har för tankar och idéer om den
framtida världshandeln. Vi välkomnar honom i den
rollen och till det som jag har förstått är hans första
egentliga riksdagsdebatt. Vi vet att hans dagordning
på detta område är omfattande, spännande och in-
rymmer väldigt stora utmaningar.
Jag tänker något beröra det betänkande som är
underlaget för dagens debatt. Jag vill kommentera
några av de reservationer som finns i betänkandet.
Vänsterpartiet tar i sin reservation upp frågan om
bl.a. en samordning av näringspolitiken och handels-
politiken, och anser också att ett större offentligt
ägande skulle vara mer stabiliserande för världshan-
deln.
Miljöpartiet säger i en reservation att GATT-
överenskommelsen styrs av multinationella företag,
banker, finansinstitut och handelshus, och att WTO
enbart har blivit en stor byråkrati.
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna
anser i sin reservation att frågor om handel och ar-
betsvillkor samt handel och miljö kan komma att
motverka frihandel. Vänsterpartiet och Miljöpartiet
har också reservationer på det området, men utifrån
helt andra utgångspunkter.
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att under-
stryka att det råder ett mycket starkt samband mellan
en liberaliserad, friare världshandel och förutsättning-
ar för ekonomisk tillväxt, varaktig utveckling och
sysselsättning. Om vi kan minska restriktionerna på
områden där de har en bromsande effekt måste detta
avspeglas i ett ökat varuflöde, bättre konkurrenskraft
och bättre tillväxt. Detta förhållande gäller faktiskt i
stort sett för alla länder. Jag kan inte finna något skäl
till att ett ökat offentligt ägande garanterar bättre
världshandel, och jag kan inte se något land där det är
så. Jag kan inte se att WTO, om det utvecklas som en
organisation mot mer samarbete och mindre byråkrati,
skulle motverka världshandeln.
Jag hade själv, herr talman, förmånen att få delta
på WTO-konferensen i Singapore förra året. Min
slutsats, och för övrigt hela konferensens slutsats, är
den att vi genom borttagande av hinder, vidgade
överenskommelser och ökat marknadstillträde skapar
både fler och bättre betalda arbetstillfällen i många
länder på denna jord. Självfallet skall Sverige delta i
detta arbete. Vi skall stärka förtroendet för en friare
världshandel. Sverige skall se till att WTO blir en
stark och sammanhållen organisation. Jag vet att det
är det vi gör. Jag har själv suttit och sett hur svenska
förhandlare och svenska ministrar driver på dessa
frågor både i WTO och i EU-sammanhang. Vi bemöts
också med mycket stor respekt från omvärlden. Om vi
står utanför WTO eller andra organ blir varken värl-
den eller Sverige bättre.
Herr talman! Frågan om handel och arbetsvillkor
och frågan om handel och miljö är också frågor som
blir mer och mer uppmärksammade. När dessa frågor
behandlades på Singaporemötet var det ingen part
som drev frågan om att nyttja sanktioner för att uppnå
egna mål på t.ex. arbetsrättsområdet. Man har mycket
klart slagit fast och enats om att ILO, den internatio-
nella arbetsorganisationen, är det organ som skall
bedöma de grundläggande arbetsformerna. Självfallet
måste både WTO och ILO:s sekretariat vara de som
behandlar och framlägger förslag på detta område.
Samtliga medlemsländer i WTO har uttalat sitt stöd
för ILO:s arbete för att åstadkomma bra arbetsvillkor
för arbetstagare i alla länder. Jag ser det som angelä-
get att Sverige också fortsatt bevakar just dessa frågor
vid kommande ministermöte. För närvarande pågår en
analys av vilka effekter som regler för arbetsvillkor
får för t.ex. u-ländernas utvecklingsmöjligheter.
Också när det gäller handel och miljö pågår analy-
ser och utvärderingar. Här har faktiskt många u-länder
haft misstanken att miljöhänsynen skulle användas
som ett hinder från i-ländernas sida. Den särskilda
arbetsgrupp inom OECD som tillsattes 1995 för att
studera bl.a. de här frågorna har fått ett förnyat man-
dat och väntas redovisa sitt resultat senare i år. Jag
menar att EU och Sverige måste agera för att skapa en
plattform som innebär att handelsregler inte motver-
kar utan i stället stöder internationaliseringen av mil-
jökostnader på både nationell och internationell nivå.
Frågan om handel och fattigdomsbekämpning är
också ett viktigt område som tas upp i betänkandet. I
den utrikeshandelspolitiska debatten 1995 här i riks-
dagen framhöll utskottet att frihandel är en avgörande
drivkraft för den globala utvecklingen. Den bedöm-
ning som då gjordes gäller fortfarande, nämligen att
en konsekvent frihandelspolitik skall syfta till att ge
de mindre utvecklade länderna fritt tillträde till i-
ländernas marknader.
Handelsministern har på en fråga ställd av Lena
Klevenås, som kommer att delta senare i debatten,
gett en motivering i detta ärende - svarat och redo-
gjort för den svenska ståndpunkten. Sverige har tagit
initiativ till att man skall göra särskilda studier för att
belysa villkoren för marknadstillträde och de minst
utvecklade ländernas särskilda förhållanden. Det är
angeläget att olika politikområden, t.ex. handelspoli-
tik och biståndspolitik, samordnas och samverkar, så
att fattiga och mindre utvecklade länder också blir
delaktiga i den ökade globaliseringen.
Jag kan bara, herr talman, understryka vikten av
att Sverige och handelsministern agerar för att det
skall gå att snabbare få fram konkreta resultat när
frågorna skall behandlas vid det s.k. högnivåmöte
mellan WTO, UNCTAD och ITC som kommer att
hållas senare i år.
Herr talman! Sammanfattningsvis vill jag säga
följande. Vi kommer att få möta många möjligheter
och många problem inom världshandelsområdet. Jag
är övertygad om att Sverige såväl inom EU som i
övriga samarbetsorgan av internationell karaktär har
en pådrivande roll. Jag är optimist när det gäller möj-
ligheterna att lösa problem så att vi får en fredligare
värld, bättre arbetsvillkor och sociala förhållanden
samt en för oss alla bättre miljö.
Med det anförda ber jag att få yrka bifall till hem-
ställan i betänkandet och avslag på samtliga reserva-
tioner.