Herr talman! "Den globala, lynniga och nervösa
'marknaden', vars minsta nycker enskilda regeringar
måste foga sig efter, är i det stora hela en myt. Den
globala världsmarknadens tyranni är ett spöke de
gömmer sig bakom som vill skära ner social välfärd,
minska lönekostnaderna och slippa miljöhänsyn.
Skräckbilden av horder av billig asiatisk arbets-
kraft som lägger beslag på arbeten som annars skulle
utföras i vårt land är felaktig. Den har frammanats av
transnationella företag för att motivera sina härjningar
och krav på ökad rörelsefrihet."
Så inleder vi vår motion som handlar om den in-
ternationella marknaden, men vi säger också: "Handel
har förekommit så länge människor har kunnat kom-
municera. Att handla varor har varit ett naturligt sätt
att skaffa varor som man lokalt inte kan eller vill
producera." Vi anser det vara mycket positivt att
människor knyter kontakter, att olikheter träffar var-
andra osv.
Den internationaliserade ekonomin är inte heller
något nytt fenomen. Under perioden 1870-1914 var
den faktiskt mer öppen och integrerad än nu. Det
finns tvärtom mycket starka skäl att öka det interna-
tionella samarbetet mellan olika stater, tycker vi, bl.a.
i syfte att reglera och utveckla de internationella
marknaderna så att de fungerar både mer solidariskt,
miljöriktigt och stödjande för en långsiktigt hållbar
utveckling.
Den maktkoncentration och det ägande som vi ser
i dag gynnar ju oftast de stora företagen och i-
länderna. Vi ser en fara med den s.k. internationella
handel som sker mellan olika delar inom samma tran-
snationella företag. Det är inte demokratiskt, saknar
konkurrens, hjälper inte fattiga, skapar inte fred, ger
inte konsumenterna större valfrihet osv. Denna s.k.
handel måste synliggöras, och Sverige måste aktivt
verka för att i internationella sammanhang minska
dessa företags makt, inflytande och världsstyrande
roll. Vi är med i WTO och måste därför kämpa inifrån
för en rättvisare handel och för en ekologisk uthållig-
het. Därför måste miljöklausuler och sociala klausuler
gälla utan att detta skall betraktas som icke-tariffära
handelshinder. Miljö och hälsa måste gå före frihan-
delsregeln. Miljöpartiet vill utöka detta till att även
omfatta djurskydd, vilket vi tog upp i riksdagen i en
motion inför antagandet av WTO-avtalet redan efter
Marrakech, och nu upprepar vi detta krav.
Herr talman! Häromdagen var jag på internationel-
la dagar som Sida hade ordnat i Härnösand för gym-
nasieelever. Det var mycket intressant. Man hade 46
olika stationer, varav en bl.a. handlade om barnarbete
och barnslaveri. När man har sett filmer om detta och
hört dem som har varit och jobbat i dessa trakter kan
man fråga sig varför det är bara Miljöpartiet som står
bakom reservationen om att man skall utöka reglerna
till att gälla även socialklausuler.
Jag skall läsa litet grand av vad man tog upp bland
gymnasieeleverna. "Barnarbete brukar stå för eko-
nomiska aktiviteter som utförs av barn under 15 år.
Med barnslaveri menas att en arbetsgivare utövar
äganderätt över ett barn. Totalt beräknas
ca 250 miljoner barn vara ekonomiskt aktiva i värl-
den". Då har man inte räknat in dem som bär vatten åt
familjen eller de flickor som jobbar i hushållet.
"Mörkertalet är stort eftersom detta är förbjudet
genom FNs barnkonvention. - - - Barnarbete före-
kommer i många länder, främst i Asiatiska länder som
tex. Turkiet, Indonesien, Pakistan, Indien, Kina och
Japan. I Afrika arbetar ca 40 % av barnen. Barnarbete
bedrivs inte bara i fabriker, utan också i hemmen hos
rika överklassfamiljer. Nio barnarbetare av tio på
landsbygden finns på jordbruken."
Varför finns då detta? Jo: "Många fattiga familjer
sätter sig i skuld till olika utlånare, som försörjer sig
på att utnyttja fattiga familjer. I tex Pakistan kallas
detta skuldsystem för 'Peshgi'. Barnen får då arbeta
av skulden, som ofta är så stor att den blir på livstid.
Många familjer har ofta så dåligt ställt, med många
barn att försörja, så att barnen själva måste tjäna ihop
till sin egen mat."
Hur går det då till? Jo: "Barnarbetarna utnyttjas i
alla möjliga miljöer. - - - Men det man mest hör talas
om är inom textilindustrin". Barnen har ju små händer
och bra finmotorik, så här utnyttjas de. "Barnen har
större respekt för arbetsgivarna, och vågar inte sätta
sig emot eftersom de då blir fastkedjade, eller miss-
handlade. För att dölja att barnarbete utförs i så stor
utsträckning som det faktiskt gör har industrierna
gömts undan, och arbetena läggs alltmer ut i hemmen.
Ibland tvingas föräldrarna även sälja sina barn för att
betala av skulden. Då bor barnen hos sin arbetsgivare,
och tvingas till mycket långa och hårda arbetspass,
utan vatten eller mat. Sexuella utnyttjanden är också
vanliga."
Vad tycker vi att man borde göra åt det här då? Ja,
naturligtvis kan man bojkotta varor som man vet
produceras på det här viset, men det måste också
arbetas aktivt på internationell nivå av regeringen
genom den representant som är på mötena, oavsett om
det är inom EU eller på internationell nivå. Organisa-
tioner måste gå ihop osv. Man måste samverka för att
stoppa detta.
Herr talman! Jag vill gå över från det här med
barnarbete och sociala klausuler. Miljöklausulerna
står vi också bakom naturligtvis. Precis som Maggi
Mikaelsson tycker vi också att man skall se över pro-
blemet med transporterna fram och tillbaka och att
man borde räkna in miljökostnaderna i dem.
Men jag vill gå över till mina egna reservationer
som är av annan art. Bl.a. handlar de om uranimport.
Vi har sagt i Miljöpartiet att vi inte kan acceptera att
man inte redovisar i vilka former uran tas fram. Som
svar har vi fått ett brev från Anna Lind om att man nu
skall börja miljöklassificera och göra miljöanalys och
riskbedömning på uranbrytning.
Vi menar i Miljöpartiet att man inte kan miljö-
märka uran. Hur skall man kunna miljömärka uran?
Det gäller ju bara grader i helvetet. Om det har tagits
fram i Krasnokamensk, bland indianerna i Kanada
eller i Australien har ingen betydelse. Uran är miljö-
vidrigt och farligt för hälsan.
Jag har tagit upp dokumentationen från Krasno-
kamensk. Man säger att människor har blivit sjuka.
De har maligna tumörer som inte uppträtt tidigare.
Det finns speciellt hos barnen. Människor som har
kommit till Krasnokamensk har varit speciellt utvalda
och unga och friska. De har kommit ut på steppen och
börjat bryta uran.
Nu har vi hört från svenska myndigheter som har
varit på besök där att detta inte stämmer med den
rapport som har presenterats av Greenpeace. SSI fick
den presenterad för sig när man var där. Men denna
rapport är sann! Det har man också erkänt efter att ha
hållit ett eftermöte med SSI och de ryska företrädarna.
Det enda som är misstolkat i rapporten är att anta-
let cancerfall har ökat tre gånger. Så är det i detta
område, men antalet cancerfall är inte tre gånger hög-
re än i övriga forna Sovjet. Det var det som man hän-
visade till. Man har sagt att talen är tre gånger högre
än i forna Sovjet, men så är det inte. Antalet cancer-
fall har blivit tre gånger större sedan brytningen på-
börjades. Det är en väsentlig skillnad. Det står i rap-
porten. Det är ingen förfalskning av verkligheten.
Jag tycker att det är allvarligt att Sverige inte ser
över uranimporten. Jag hoppas att det inte blir någon
mer kärnkraft och att det blir ett naturligt avbrott, men
jag hade önskat att det hade kommit tidigare. När man
har kört uran genom reaktorn och tar ut det som an-
vänt kärnbränsle, som det så vackert heter, har radio-
aktiviteten höjts tre miljoner gånger. Hela den kärn-
tekniska sidan är väldigt allvarlig.
Jag vill sluta med att yrka bifall till min reserva-
tion, nr 8, som handlar om alkohol och marknadsfö-
ring. Sverige håller på med en mycket aggressiv
marknadsföring av alkohol ute i världen. Vi har spe-
ciellt tagit Baltikum och nordvästra delen av forna
Sovjet i vår hand. Det har kommit en rapport, som
man har presenterat i dagarna. Det var en hearing om
det i går. Rapporten heter Thursting for markets.
Undersökningen har gjorts på fyra kontinenter under
tre år.
Rapporten är skrämmande. Den talar om hur alko-
holjättarna delar upp världen och hur de främst vän-
der sig till u-länder och till kvinnor. Det finns reklam
som säger att en viss produkt är bra för nyblivna möd-
rar. Företagen försöker pracka på dem öl, alkoläsk
osv.
Med detta yrkar jag bifall till Miljöpartiets samtli-
ga reservationer. De är fyra stycken.