Herr talman! Vi kan konstatera att världshandeln
ökar, men vi kan också konstatera att det inte betyder
att näringslivet har förnyats. Fortfarande är det väldigt
mycket av gamla strukturer och gamla modeller som
gör sig gällande. Vi kan inte heller se att den ökade
världshandeln på något avgörande sätt har lett till att
utvecklingen mot ett hållbart samhälle på global nivå
har förbättrats eller förändrats. Det är självklart be-
klagligt.
I Sverige har detta också lett till att den ekono-
miska utvecklingen har varit svag. De stora svenska
företagens vinster har kommit från krondevalveringar
snarare än från produktförnyelser och nyinvesteringar.
Det har lett till en ekonomisk stagnation och en allt-
mer tudelad ekonomi.
Vi har också i en motion med anledning av rege-
ringens skrivelse riktat kritik mot att regeringen inte
har tagit upp de effekter på sysselsättning och välfärd
som den omfattande spekulationen i räntenivåer och
annat har fått. Vi tycker att det har bidragit till snabba
kast i växelkurser och räntor och skapat osäkerhet för
både handel och investeringar. Det har också drabbat
oss i Sverige i ovanligt hög grad.
Vår uppfattning i Vänsterpartiet är att ett mer om-
fattande offentligt ägande skulle ha kunnat bidra till
att motverka den instabiliteten. Vi har utvecklat detta
något mer i reservation nr 1, som jag vill yrka bifall
till.
Vi tycker också att frihandel är bra. Frihandel låter
mycket vackert. Det är enkelt att säga. Men det är
varken enkelt eller okontroversiellt. Fri handel bety-
der ju att det krävs kunniga kunder och konsumenter.
Fri konkurrens är ju snarare en fråga om vilka inter-
nationella regelverk vi skall ha. Vilka regler skall vi
ha som skall styra den internationella handeln? Vilka
konkurrensmetoder är acceptabla? Skall vi ha sociala
hänsyn när det gäller konkurrensmetoder? Skall vi
acceptera barnarbete som ett konkurrensmedel? Skall
vi acceptera att man undergräver fackliga rättigheter
som ett konkurrensmedel? Skall vi acceptera att man
använder produktionsmetoder som förstör miljön
både kort- och långsiktigt? Man kan ha hårda natio-
nella miljökrav av skälet att man ställer upp för en
hållbar utveckling. Skall vi godta att detta betraktas
som ett handelshinder? EU:s s.k. miljöklausul har
hittills ännu aldrig tillämpats och gått igenom. Ytter-
ligare ett problem som har uppstått på senare år är den
ökade kopplingen mellan en expanderande världshan-
del och de miljöproblem som transporterna förorsa-
kar.
Det här är ingen lätt fråga. Självklart är det bra
med handel, stor handel, över gränserna, men vi får
inte heller blunda för de problem som den för med
sig. Mängden transporter ökar konstant. Flera har
säkert sett de TV-program som har redovisat hur
transporterna ökar bara inom EU. Ett exempel är att
man fångar räkor utanför Nordsjökusten, fraktar dem
på lastbil till Marocko för att rensa dem och sedan
fraktar dem tillbaka igen till Holland där de säljs som
färskvaror. På något sätt är vi på väg in i en väldigt
negativ utveckling. Vår lösning är att vi måste hitta
gemensamma internationella regelverk och ekono-
miska styrmedel där varje transportslag betalar sina
faktiska miljökostnader. Det gör man inte i dag.
Det här har vi utvecklat i reservation nr 4, som jag
också vill yrka bifall till.
Slutligen, herr talman, vill jag säga någonting kort
också om handel och djurskydd, vilket utvecklas i
reservation nr 6. Vi menar att frågan om hur djur
behandlas också skall ingå när man tolkar WTO-
avtalen. Även i den internationella handelspolitiken
skall man ta hänsyn till att djur är kännande varelser,
så som vi har beskrivit i den svenska djurskyddslagen,
och vi skall stödja detta på olika sätt, produktmärk-
ning och annat, som underlättar för konsumenterna att
ta hänsyn till hur djur har behandlats när man handlar
sina varor.
Alla dessa saker är ju delar av ett mycket större
komplex. Jag beklagar att jag inte kan delta i resten av
debatten av skäl som jag inte närmare kan gå in på,
men det här får bli det inlägg i den här debatten som
kommer från min och Vänsterpartiets sida.