Herr talman! Jag förstår inte varför man inte ens
kan diskutera dessa frågor i WTO. Det är ett faktum
att u-länderna inte vill det. Men varför skall vi avstå
från att driva vår linje? Vi kommer inte att kunna
tvinga fram särskilt många regler av den här typen
mot u-ländernas bestämda vilja. Så fungerar inte be-
slutssituationen i WTO. Men varför skall vi avstå från
möjligheten att bedriva opinion, utöva påtryckningar
och att i någon förhandling kanske byta mot annat
som u-länderna gärna vill åstadkomma?
I Singaporekonferensen var dessa frågor uppe.
Man beslutade då att hänskjuta frågorna till ILO.
Singapores handelsminister drog slutsatsen att frågor-
na därmed var borttagna. Det var hans slutsats, andra
drog andra slutsatser. Till följd av detta har nu ILO
kunnat arbeta med denna fråga med en helt annan
kraft och auktoritet än tidigare. Vid samtal med mina
kolleger i t.ex. Thailand, som jag besökte för ett par
veckor sedan, lade jag märke till med vilket allvar
som man i u-världen nu jobbar på ILO-spåret. Det
hade inte varit möjligt och meningsfullt utan den
press som u-länderna märkte från i-länderna i Singa-
pore.
Jag tycker att det nu skall värderas hur detta går.
Vi skall studera den utveckling som blir en följd av
ILO-processen. Om den är bra och om vi är nöjda
med den är det okej. Men om den inte är det bör frå-
gan tas upp igen i WTO-sammanhang.