Herr talman! Det gläder mig att konstatera att
Reynoldh Furustrand och jag har en samsyn när det
gäller vikten av en väl fungerande världshandel och i
fråga om värdet för utvecklingsländerna av att kunna
delta fritt och kunna sälja sina produkter, vilket ger
dem möjligheter att få en förbättrad ekonomi och ett
förbättrat välstånd.
När jag lyssnade på kommentarerna om arbetsvill-
kor konstaterade jag att Reynoldh Furustrand och jag
även i den frågan började närma oss varandra. Inför
WTO:s ministerrådsmöte fanns det starka krafter som
ville få upp den här frågan på WTO:s agenda. Ut-
vecklingsländerna var ju kraftigt och starkt emot
detta. Sverige var tyvärr, tillsammans med USA och
Norge, ett av de länder som försökte arbeta för att få
det här till en fråga för WTO. Lösningen blev ju att
man liksom tidigare skulle ha en kontakt mellan ILO:s
och WTO:s sekretariat, och ordföranden i WTO kon-
staterade att man då en gång för alla hade avfört frå-
gan från WTO-agendan. Då menade vissa länder, bl.a.
Sverige, att så inte var fallet, utan att man skulle göra
nya försök.
Jag vill då ställa en fråga till Reynoldh Furustrand,
en fråga som kanske i ännu högre grad riktar sig till
Leif Pagrotsky. Kan den här frågan om arbetsvillkor
nu från svensk sida en gång för alla avföras från
WTO:s kompetensområde, så att man i WTO-
sammanhang slipper ägna mycken tid åt de här dispy-
terna?