Fru talman! Det betänkande som vi nu debatterar
och så småningom ska besluta om är ett betänkande
som, vilket Biörsmark just påpekade, har ökat i om-
fång under årens lopp. Det är väl ett bevis för det
engagemang som finns i riksdagen för mänskliga
rättigheter från väldigt många och i många fall också
tvärpolitiskt. Många av de motioner som ligger till
grund för betänkandet är skrivna av representanter för
samtliga partier under motionstiden.
Samtidigt kan man säga att detta är ett tecken på
att när det gäller mänskliga rättigheter så har världen
delvis stått still. Det har inte hänt så mycket för att
förbättra de mänskliga rättigheterna. En stor del av
jordens befolkning lever under förtryck. En stor del
lever i krig och i krigszoner. En stor andel kan inte få
äta sig mätta. Många kan över huvud taget inte få det
som vi anser höra till de mänskliga rättigheterna där-
för att det saknas.
I biståndsutredningen Globkom har vi just lyft in
ett särskilt avsnitt om rättighetsperspektivet. Det har
vi gjort utifrån att vi har sett att detta är oerhört vik-
tigt. Om man ska bygga ett samarbete i en värld där
vi tillsammans arbetar för att minska fattigdomen och
öka möjligheterna för mänskliga rättigheter så måste
rättighetsperspektivet komma fram tydligare.
Jag tror att det också kan vara en grund för ett
förbättrat samarbete när det gäller bistånd och inter-
nationell samverkan att man lyfter in just rättighet-
sperspektivet som en ledstjärna. Det måste finnas
med.
Tittar man på betänkandet så kan man se att det
innehåller en stor andel ämnen: dödsstraff, tortyr,
kvinnors situation, rasism, slavhandel, terrorism,
religionsfrihet, funktionshindrades situation och
krigsförbrytelser. Det finns en mängd områden där
mänskliga rättigheter saknas och förtrycket fortgår.
Det finns också en mängd länder med i betänkandet
där vi har pekat på att man brister i aspekterna kring
de mänskliga rättigheterna.
I grunden tror jag att vi i utskottet är ganska över-
ens i de här frågorna, precis som jag tror att också
hela riksdagen egentligen är det. Men sedan har vi ju
alltid våra egna delar, som vi tycker borde ha betonats
tydligare, skrivits in bättre, markerats på ett annat sätt
eller fått en annan behandling.
Tittar man på betänkandet ser man att det inte
finns så många reservationer, utan de flesta motioner-
na är besvarade med en text som innebär att man har
uppmärksammat situationen och att Sverige bör göra
mer på området.
Det finns en mängd områden där vi måste vara
mer aktiva. Min uppfattning är att Sverige kan och
bör vara ännu mer aktivt inom området som gäller
mänskliga rättigheter i ett internationellt perspektiv.
Det är viktigt att man där använder sig av sin roll
inom EU för att trycka på och lyfta fram just frågorna
om mänskliga rättigheter på ett tydligt sätt.
Jag tror också på vikten av att visa på rätten till
frisk luft och rent vatten och rätten på fred. Det är de
grundläggande delarna i de mänskliga rättigheterna,
som i dag är hotade i många delar. Vi kan ju se att vi
inte har fred i världen. Det pågår en mängd krig och
det finns en ständig oro. Det är många som inte har
rätten till vatten i dag. Det finns en stor risk att man
framgent i ännu större utsträckning än i dag kommer
att privatisera vatten genom att stora multinationella
företag köper upp det vatten och de vattenrättigheter
som det borde vara varje människas självklara rättig-
het att få ha tillgång till. Detta försvårar naturligtvis
situationen för många människor, och därför bör vi
också vara oerhört uppmärksamma på de här frågor-
na.
Det kommer en särskild debatt om Israel i mor-
gon. Det är ju bara ett bevis på att situationen i Israel
i dag är oerhört allvarlig. Den har tyvärr inte föränd-
rats särskilt mycket, utan snarare försämrats. När vi
skrev vår motion tryckte vi bl.a. på att man måste
fundera på om man inte ska använda sig av sank-
tionsmöjligheter mot Israel. Vi hade också det uppe i
frågestunden med Kofi Annan, som sade att man nog
kan behöva titta på det. Vi kommer att bevaka frågan,
och vi lär återkomma till ämnet i morgon. Det finns
all anledning att fundera över hur man ska kunna
agera för att öka trycket bl.a. på Israel i situationen
där nere.
Det finns fler länder som vi väl alla känner ett en-
gagemang för. Jag tycker att det är mycket glädjande
att vi har fått fram att man kommer att jobba mycket
mer med Östtimor framöver. Östtimor är ju ett land
som har utsatts för oerhört svåra situationer och som
nu behöver internationell stöd och hjälp för att bygga
upp demokratin och situationen när det gäller de
mänskliga rättigheterna.
Det är tämligen tyst kring Afghanistan i dag, trots
att bombningar fortgår och situationen naturligtvis
inte har förbättrats särskilt mycket för människorna i
Afghanistan. Stundtals är det väldigt stor uppmärk-
samhet på ett land därför att det händer någonting där.
Det finns många journalister och andra på plats som
rapporterar. Men det är väl tyvärr i de tysta stunderna
som människor har det värst - när situationen i landet
inte längre uppmärksammas och förtrycket kan fortgå
i det tysta. Jag tycker att Afghanistans situation är
mycket bekymmersam, inte minst för kvinnorna. Vi
kan bara hoppas på att det hela kan leda till att man
på sikt får en förbättring av de mänskliga rättigheter-
na i landet.
Det finns ett avsnitt där man tar upp förändrings-
arbetet och reformerna inom FN. Vi har där en reser-
vation som jag yrkar bifall till - det är reservation nr
18 - om UNEP. Vi ville att Sverige mer aktivt skulle
verka för att FN:s miljöorganisation skulle få en stör-
re styrka i det internationella samarbetet.
Vi skulle vilja ha den till en världsekologisk organi-
sation. Det fick vi dock inte gehör för. Men vi åter-
kommer väl i den frågan också. Vi får se vad som
händer så småningom. Vi har dock fått utskottet att
uttala att det gemensamma miljöarbetet är viktigt och
att UNEP skulle behöva ha mer ekonomiska resurser
för att kunna genomföra det jobb som åligger dem.
Vi stöder naturligtvis de reservationer som vi står
bakom, men jag yrkar bara bifall till reservation 18.