Fru talman! Murad Artin säger att jag har sagt att
jag arbetar med frågan seriöst. Jag hoppas verkligen
att jag gör det. Det är just därför jag kommit fram till
det här ställningstagandet.
Det som Murad Artin viftar med är ingen FN-
resolution. Det kan framstå som en sådan när man
står och viftar med ett FN-dokument på det här sättet,
men det är ingen FN-resolution! Det var det jag gick
på förra gången som det lät så här; jag trodde det.
Men nu vet jag mer.
Jag vädjar än en gång till er: Lyssna även på mot-
argumenten! Försök att lyssna och ta till er - ni som
har den här, som jag tycker, fastlåsta positionen.
Lyssna på vad det är som vi säger. Det blir så för-
bryllande, inte minst för asyrier/syrianer i Sverige.
Det är som om vi skulle förneka detta!
Jag vet att Marianne Andersson har jobbat med
detta i åratal. Hon reste för bara några veckor sedan
borta i Diyarbakirområdet. Hon kan mycket om detta,
och hon lägger hur mycket tid som hels på det. Skulle
det vara oseriöst? Skulle hon inte veta vad hon talar
om? Egentligen skulle Murad Artin be Marianne om
ursäkt med tanke på allt det jobb hon lägger ned på de
här frågorna, just för att få Turkiet att förstå vad man
håller på med. Ge Marianne Andersson lite credit för
det!