Fru talman! Marianne Samuelsson har i detta sär-
skilda yttrande över huvud taget inte berört möjlig-
heten för Taiwans demokratiska ledare att komma till
Sverige. Det hon skriver är att officiella besök inte är
möjliga. Det finns ingen som hävdar det heller. Hon
berör inte möjligheten för Taiwans demokratiskt
valda ledare att komma till Sverige på privata besök.
Summan av kardemumman av hennes politik blir
att varje taiwanes är välkommen till Sverige. Men om
man reser hem från Sverige och kandiderar i ett de-
mokratiskt val och sedan vinner sitt folks förtroende
och blir demokratiskt vald är man inte välkommen
längre. Detta är Miljöpartiets politik. Det är detta
Miljöpartiet nu står bakom därför att man inte hade
ryggrad nog att fullfölja det man sade i fjol eller ens
bara hälften av det man sade i fjol. Då var man inte
ens noga med att göra skillnad mellan officiella och
privata besök. Det vi begärde den här gången var att
Miljöpartiet skulle stå upp så mycket för demokratin
att man tillät privata besök, och det gick alltså inte.
Det är en sak att Sverige bedriver en ett-Kina-
politik, att vi inte har fulla diplomatiska relationer
och att vi inte kan ta emot eller åka på officiella be-
sök. Men det innebär inte, Marianne Samuelsson, att
man inte skulle kunna tillåta privata besök från
Taiwans demokratiska ledare inom ramen för en ett-
Kina-politik.
Nu får Miljöpartiet leva med att man aktivt har
bidragit till, varit tungan på vågen eller vågmästar-
parti, att stänga ute dem fem högsta demokratiska
ledarna i Taiwan. Taiwan är den första demokratin i
den kinesiska kultursfären någonsin. Det handlar om
23 miljoner människor som i fria val utser sina ledare.
Marianne Samuelsson säger nej tack till dem om de
skulle vilja komma och besöka Sverige. Jag tycker att
det är ytterligt klent. Vi hade haft majoritet om Mil-
jöpartiet hade haft ryggrad. Nu har vi dessvärre inte
det.