Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation nr 10 och reservation nr 11.
Brott mot mänskliga rättigheter kan ske på olika
sätt och utföras av olika sorters aktörer. De kan begås
av stater. De kan begås av organisationer. De kan
begås av enskilda personer, ofta i krigssituationer. De
kan förekomma som statlig organiserad förföljelse,
som under Förintelsen. De begås av paramilitära
grupper, t.ex. i Colombia. De kan ske i form av at-
tentat, som angreppet på World Trade Center. Brott
mot mänskliga rättigheter kan ske i form av döds-
straff, som i USA och Kina. De kan ske i form av
stening av kvinnor, som i Iran. De kan ske i form av
s.k. hedersmord i stora delar av världen. Detta är bara
några former av brott mot mänskliga rättigheter.
Ansvar för brott mot mänskliga rättigheter kan se-
dan 1948 utkrävas av såväl stater som enskilda perso-
ner. Den grövsta formen av brott mot mänskligheten
torde vara statligt organiserade folkmord. Brott mot
mänskliga rättigheter är ofta förbundna med brott mot
folkrätten. Brott mot folkrätten och brott mot mänsk-
liga rättigheter betingar ofta varandra.
Fru talman! I 35 år har den israeliska staten brutit
mot folkrätten och ockuperat Palestina. I 35 år har
man brutit mot folkrätten genom upprättandet av
israeliska bosättningar i Gaza och på Västbanken. I
35 år har man utövat ett omänskligt förtryck av den
ockuperade palestinska befolkningen. På senare tid
har man börjat att systematiskt mörda deras ledare.
Den israeliska staten är militärt överlägsen pales-
tinierna. De har försetts med de modernaste vapnen
av i första hand USA. Mot stridsvagnar och attackhe-
likoptrar har palestinierna stenar och handeldvapen.
De extrema palestinska organisationerna har tillgripit
terror, självmordsbombare. Men är inte det som is-
raeliska staten gör mot palestinierna också terror?
Vi fördömer terrorhandlingar vem som än begår
dem. Politiskt motverkar de sitt syfte. Men vi kan inte
undgå att se att israelisk och palestinsk terror har
olika karaktär och ursprung. Den israeliska statsterro-
rismen har som mål att cyniskt tvinga ett folk till
underkastelse. De palestinska självmordsbombarnas
terror har sin grund i den desperation som förtrycket
skapat. Israel rättfärdigar ideologiskt ofta sin politik
med en rejäl dos islamofobi. Man bortser från det
faktum att en stor minoritet av palestinierna faktiskt
är kristna.
Det palestinska folket kommer inte att ge sig, inte
underkasta sig. De kan inte ge sig, eftersom det vore
detsamma som självutplåning. Vad händer om pales-
tinierna inte underkastar sig Israel, utplånar sig själ-
va? Om Israel och Sharon då håller fast vid sin politik
och kräver underkastelse, vad händer då? Vad säger
logiken? Några kanske inte törs tänka på vad som blir
resultatet. Likafullt måste vi göra det. Vad kommer
den israeliska statens militära överlägsenhet i så fall
att leda till? Vad blir den yttersta konsekvensen av
Sharons politik?
Fru talman! Det finns, liksom när det gäller För-
intelsen, de som vill förneka historiska fakta, de som
vill gömma undan historien. Sådant skapar personli-
ga, sociala och politiska trauman för lång tid framåt.
Ett sådant fall var det folkmord som begicks mot
armenierna, assyrier/syrianer och kaldéer i det otto-
manska riket mellan 1915 och 1922.
För två år sedan förklarade den svenska riksdagen
att det armeniska folkmordet var ett historiskt faktum.
Vi i Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpar-
tiet vill att vi även slår fast att detta folkmord också
drabbade assyrier/syrianer och kaldéer. Men i dag
slingrar sig utrikesutskottets majoritet. Man försöker
krypa bakom juridiska spetsfundigheter som att folk-
mordskonventionen inte tillkom förrän 1948.
Men det handlar inte om juridiska spetsfundighet-
er här. Här gäller att sätta rätt namn på historiska
händelser. Massakrer är inte rätt ord, massakrer för-
utsätter ingen systematik. Här handlar det om ett av
det ottomanska riket planerat och organiserat mör-
dande som pågick i flera år, alltså ett folkmord. Att
det inte fanns en folkmordskonvention förrän 1948
kan väl inte utplåna händelser som inträffat i historien
innan dess. I så fall har ju inga folkmord inträffat i
historien förrän efter 1948. Vad får ett sådant ställ-
ningstagande för konsekvenser?
Utskottsmajoriteten vet att dess ställningstagande
är fel. Utrikesutskottets majoritet vet att dess argu-
ment är ohållbart. Men jag avstår från att spekulera i
utrikesutskottets majoritets bevekelsegrunder. Dess
ställningstagande är grumligt när den säger att det
"sannolikt" var ett folkmord.
Man förklarar att det inte finns någon källkritisk
forskning. Det finns både källor och källkritik att gå
till. Det finns det på många olika språk. Det finns för
övrigt människor vilka som barn upplevde folkmor-
det, som Gares Gares, som i dag är 100 år och bor i
Göteborg, Habsono Debasso, 98 år, boende i Stock-
holm, och Fikkare Abraham, också 100 år, som lever
i Tyskland. För deras del skulle ett erkännande av
folkmordet innebära slutet på ett 87-årigt trauma och
ett förnekande som en fortsatt kränkning.
Ett folkmord består inte bara av att människor
mördas fysiskt. Det består också av att man utplånar
ett folks identitet, dess kultur, språk och historia. Att
Vänsterpartiet tar upp detta beror på att vi anser att
alla folk har den mänskliga rättigheten till sin kultur,
sitt språk och sin historia. Den rättigheten ska även
tillkomma armenier, assyrier/syrianer och kaldéer.
Fru talman! Jag har tidigare talat om Israel och
Palestina. I dag försöker USA förmå Sharon att be-
sinna sig. Bevekelsegrunden för detta är dock knap-
past att president Bush vurmar för palestiniernas
rättigheter. I stället planerar han ännu en stor krigsin-
sats efter Afghanistan. Den här gången mot Irak. Och
han vill ha stöd från arabstaterna. Det kommer san-
nolikt att bli massiva bombningar av en befolkning
som redan lidit svårt, och där 1,5 miljoner människor
förlorat livet.
Vad kommer Saddam Hussein att göra i ett sådant
läge? Han har svårt att komma åt sin angripare. Men
det senaste årtiondet har visat att en ställföreträdande
fiende duger lika bra. Vem kan garantera att Saddam
Hussein inte kastar sig över kurderna? Inför ett nära
förestående krig mot Irak, som mycket väl kan kom-
ma att drabba de kurdiska områdena, är det oansva-
rigt att återsända landsflyktiga kurder till norra Irak.
Svenska migrationsmyndigheter måste låta bli att
spela med människors liv som insats.
Vidare måste man fråga sig utifrån vilken folk-
rättslig grund USA ska rättfärdiga ett angrepp på Irak.
Kanske man kommer att hänvisa till Saddam Husse-
ins massförstörelsevapen. Men Israel har haft sådana i
årtionden utan att det har föranlett någon åtgärd från
världssamfundet, i all synnerhet inte från USA.
Fru talman! Vi ser gärna en federation mellan ira-
kiska Kurdistan och ett framtida demokratiskt Irak.
Vi ser gärna att kurderna ges det skydd de behöver,
men detta skydd måste ges med korrekt folkrättslig
grund. Vi ser gärna att demokratin utvecklas i norra
Irak.
Vi tror inte att ett militärt angrepp på Irak kommer
att gynna vare sig kurderna, assyrier/syrianer eller
kaldéer i norra Irak eller den shiamuslimska befolk-
ningen i södra Irak eller för övrigt det plågade irakis-
ka folket.
I detta anförande instämde Tanja Linderborg,
Sven-Erik Sjöstrand, Willy Söderdahl och andre vice
talman Eva Zetterberg (alla v).