Fru talman! Det oroar mig något att det skulle
vara lättare att få igenom krav i samband med ut-
skottsbehandlingen än när Socialdemokraterna har
förhandlat med Vänsterpartiets förhandlingsdelega-
tion i Finansdepartementet. Avsikten är ju att det inte
ska vara någon skillnad mellan det ena och det andra.
Det var bekymmersamt att få höra att vi kanske har
varit för släpphänta i finansutskottet i de här diskus-
sionerna.
Jag känner till bakgrunden till att man i Vänster-
partiet blev irriterad när den här frågan kom upp på
den socialdemokratiska partikongressen. Det har man
sedan gett uttryck för - t.ex. i skrivningen om de
3 miljarderna i era särskilda yttranden och liknande.
När det gäller frågan om resurser till kommunerna
tycker jag inte att man ska ta fasta på just 3 miljarder
hit eller dit. Det måste göras en samlad bedömning,
och den kan inte utgå från det tillfälliga förslaget. Det
måste vara en samlad bedömning av vad som behövs
på längre sikt i kommuner och landsting. Det är
olyckligt om man fastnar vid just siffran 3 miljarder.
Det kanske ska vara mycket mera. Man kanske får se
det på ett helt annat sätt. Jag tror inte att det är en bra
utgångspunkt för att diskutera långsiktigt om hur
mycket kommunerna ska ha i statsbidrag.