Herr talman! Kolleger och åhörare! Man blir rik-
tigt rädd när man hör de borgerliga partierna tala om
svensk ekonomi. Man skulle nästan kunna ställa frå-
gan varför de inte flyttar utomlands om det går så
otroligt dåligt för Sverige.
Sveriges utveckling är inte sämre än omvärldens.
Man skulle kunna peka på många olika saker för att
visa detta. Däremot skulle jag inte vilja säga att jag är
vare sig nöjd eller stolt. Jag är inte nöjd så länge det
finns barn i fattiga familjer. Jag är inte nöjd så länge
vi inte uppnår våra miljömål. Jag är inte nöjd så länge
människor diskrimineras i detta land. Jag är inte nöjd
så länge man inte har tillräckligt bra villkor för små-
företagare.
Jag tror aldrig att man kan bli riktigt nöjd, men jag
tror att man kan vara nöjdare än man varit tidigare. I
valet som vågmästare har vi i Miljöpartiet de gröna
valt att stödja Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
eftersom vi då har kunnat få igenom mest av den
politik som vi tycker har varit viktig.
Vi har jobbat mycket för att underlätta för lågin-
komsttagare, förbättra för barn och ungdomar, för-
bättra på miljösidan, minska diskrimineringen och
förbättra den regionala balansen.
Men även politik tar tid, och man kan inte alltid få
igenom allt som man själv tycker är allra bäst. Jag
tror inte heller att alla är överens inom de borgerliga
partierna om t.ex. hur man ska förbättra den regionala
balansen eller hur man ser på låginkomsttagare. Jag
tror inte att de borgerliga partierna är överens om allt,
och det är inte heller vi i Socialdemokraterna, Väns-
tern och Miljöpartiet. Det är verkligen skamligt hur
man går omkring och påstår att Sverige står vid rui-
nens brant ekonomiskt, för det gör vi inte.
Jag tänkte först se lite globalt. År 2000 var döds-
orsakerna i världen följande. 400 människor i världen
dog av terrorism. 30 000 människor dog i USA på
grund av olagliga skjutvapen. I hela världen dog 20
miljoner människor i svält eller svältsjukdomar. Jag
tycker att vi i Sverige och i världen måste prioritera
kriget mot svälten globalt.
Intresset i västvärlden, den rika delen av världen,
för att göra detta är dock alltför lågt. Det visade sig på
senaste FN-konferensen. Vi har bidragit till att höja
biståndet. Vi tycker att det är en oerhört angelägen
fråga att fortsätta att höja biståndet. Det är vår globala
skyldighet.
Under denna mandatperiod har vi sett den första
större skatteväxlingen. Det var varit en växling på
nästan 7 miljarder kronor. Olika miljö- och energi-
skatter har höjts, och skatt på arbete har sänkts. Det
kan bidra till att ge svenska företag en ledande posi-
tion i den framtida miljöbranschen. Det är lönsamt för
Sverige att ligga först på en växande miljömarknad.
Det är en etisk och politisk nödvändighet för de
rika länderna att gå före om vi vill få fattiga länder att
följa efter. Men den under mandatperioden genom-
förda skatteväxlingen är inte tillräcklig. Vi vill göra
mer i framtiden. Det visar sig också i det Miljörådet
kom fram till att ett av de svåraste målen att uppnå i
Sverige är att begränsa påverkan på klimatet.
Här har vi väldigt mycket att jobba med i framti-
den. Just miljöfrågorna är ganska onämnt hitintills i
debatten. Det verkar som att intresset för de frågorna
är väldigt lågt här i riksdagen. Man skulle kunna gå in
på flera olika skäl till varför det behövs. Miljöfrågor-
na handlar om vår överlevnad och om världens över-
levnad. Det handlar också om vår hälsa.
Dieselutsläppen påverkar t.ex. människors hälsa.
Vi behöver i framtiden en giftfri omvärld och en
omvärld där vi inte har en växthuseffekt som kommer
att bidra till en global katastrof. Det kanske är trevligt
med lite bättre väder här i norra delen av världen,
t.ex. i Sverige, kortsiktigt. Men det leder också till
mer extremt klimat, ökenspridning och annat som vi
inte har råd med.
När det gäller miljöfrågorna har vi gjort några
viktiga insatser för den ekologiskt hållbara utveck-
lingen. Vi har ökat anslagen till natur- och miljövård
från 1998 till 2004 från 1,2 miljarder till 4,2 miljar-
der. Vi har också gjort andra stora miljardsatsningar
på miljön.
I framtiden tror vi att det fortfarande kommer att
behövas mer. En viktig fråga är att vi kan se till att
människor kan få ekologisk odlad och giftfri mat. Det
ska inte vara en klassfråga. Det ska inte vara så att det
är de som har råd som kan få ekologisk odlad och
giftfri mat. Här har vi tillsatt en utredning om hur
man skulle kunna sänka momsen på ekologisk mat.
Det är någonting vi vill gå vidare med.
Vi lever i en demokrati, och vi lever i en av värl-
dens mest jämställda länder. Men trots det har kvin-
nor i vårt land inte hela lönen. Skillnaderna mellan
mäns och kvinnors löner har tyvärr börjat öka. Gravi-
da kvinnor och föräldrar diskrimineras på arbets-
marknaden. Människor med utländsk bakgrund dis-
krimineras, speciellt de med utomeuropeisk bak-
grund. Människor diskrimineras även på grund av sin
sexuella läggning.
Så länge vi ser den typen av diskriminering kan vi
inte vara nöjda. Vi har presenterat ett antal förslag till
hur man ska motverka den typen av diskriminering.
Jag presenterade dem i går här i debatten. Jag kom-
mer inte nu att gå in på dem vidare. De återkommer
också i en reservation som behandlades i gårdagens
debatt.
En annan väldigt oroande sak är att extremhögern
växer i Europa. Islamofobin och antisemitismen ökar.
Varför nämner jag det i en finansdebatt? Jag tror att
det är oerhört viktigt och centralt för demokratin att
motverka extremhögern, islamofobi, antisemitism och
rasism. Det är någonting som man måste ta upp i alla
sammanhang.
Det handlar också om politiska beslut. Om vi
motverkar rasism och diskriminering motverkar vi
också extremhögern. Vi motverkar segregationen som
bidrar till att extremhögern växer fram. Vi tycker t.ex.
att det är oerhört viktigt att man från statens, lands-
tingens, och kommunernas sida slutar att diskrimine-
ra.
Vi vill införa antidiskrimineringsbyråer i hela lan-
det. Det är något som kommer att bidra till att minska
diskrimineringen. Vi vill också att man genomför en
granskning av samtliga läroböcker. Det föreslogs
redan 1997 av en statlig utredning. Det finns i dag
läroböcker som innehåller antisemitiska, islamofobis-
ka eller på annat sätt intoleranta uttalanden. Det är
inte acceptabelt. De böckerna ska granskas och änd-
ras.
Ohälsan är en oerhört viktig fråga. Vi väckte en
motion om den frågan till budgeten. Vi anser att det
behövs ännu mer nytänkande för att vända nuvarande
ohälsotrender. När det gäller ekonomiska drivkrafter
för arbetsgivare för att förebygga ohälsa måste man
tänka på två oerhört viktiga saker. Dels får inte små-
företagares situation försämras, dels måste man också
försäkra sig om att de grupper som är överrepresente-
rade i ohälsostatistiken inte blir än mer diskriminera-
de på arbetsmarknaden och att nya grupper inte slås
ut från arbetsmarknaden.
Ohälsan började inte 1997. Ohälsan är ett resultat
av tidigare nedskärningar och också av ett allt högre
tempo i samhället. Till det har också t.ex. ökad valfri-
het bidragit. Jag är för valfrihet. Men jag tror att vi
ibland glömmer bort att denna valfrihet kan upplevas
som väldigt stressande.
Människor förväntas välja elbolag, telefonbolag,
pensionsfonder, eventuella extra försäkringar, läkare,
behandlingar, skola, hemtjänstutförare m.m. Någon-
stans behöver vi mycket bättre konsumentinformation
för att bidra till att människor inte upplever valfrihe-
ten som stressande. Här tror jag att stora insatser
måste göras för att människor ska kunna få mer in-
formation.
Barns stress hänger ihop med de vuxnas alltmer
stressade tillvaro där tiden aldrig räcker till. Vuxna
samtalar ca 5 minuter per dag med sina barn enligt
undersökningar. Det är skrämmande siffror. Jag tror
att väldigt många föräldrar inte ens vill känna igen sig
i de siffrorna. Men det är de siffrorna som är sanning-
en här i Sverige.
Det finns väldigt mycket vi vill göra för att mins-
ka ohälsan. Vi tror att det är oerhört viktigt med en
arbetstidsförkortning. Vi tror att en satsning på friår
är väldigt viktig. Vi tror också att man ska kunna
stimulera människor att motionera mer genom att
kanske ha avdragsrätt för att ha ett motionskort och
annat. Det finns väldigt mycket som vi behöver göra.
Jag ser att min talartid är slut. Jag slutar med att
yrka bifall till reservation 10.