Fru talman! Jag tror kanske inte att siffror är Gun-
nar Hökmarks allra bästa gren. När han säger att det
var fler moderater som lyssnade på honom än det var
socialdemokrater som lyssnade på mig tror jag fak-
tiskt att en kontrollräkning skulle visa att han har fel.
Men det är ju en bagatell. Det allvarliga är att det
finns så många andra fel bland era sakuppgifter och i
ert sätt att föra diskussionen. Vi har ju i handling
visat att vi är beredda att stå för en kraftfull budget-
politik och ta ansvar för ett överskott i de offentliga
finanserna. Sverige är ett av de relativt få länder som
trots den internationella lågkonjunkturen har över-
skott i de offentliga finanserna och kommer att fort-
sätta ha överskott i de offentliga finanserna.
Det finns en sak som är väldigt viktig att beröra
men som inte har uppmärksammats särskilt mycket i
medierna eller i diskussionen i övrigt - Johan Lönn-
roth var inne på den. Det är att den stinna nettoskuld i
de offentliga finanserna som vi har haft, för bara tre
år sedan var den uppe i nästan 400 miljarder kronor,
nu har vänts till en nettoförmögenhet i den offentliga
sektorn. Vår gärning visar alltså att när det gäller att
klara budgetfrågorna, utgiftstaket och saldomålen, har
vi mer än väl överträffat de mål vi har satt upp. Vi har
hållit kraftfullt i detta. Och varför har vi gjort det? Jo,
därför att när det blir problem ska vi kunna se till att
vi satsar med en expansiv politik.
Resultatet kan vi nu delvis se. Trots att vi har fått
den internationella lågkonjunkturen och trots att vi
har haft så många varsel på den svenska arbetsmark-
naden har arbetsmarknaden utvecklats förvånansvärt
väl. Jag trodde inte att majsiffrorna skulle vara så bra,
men de ligger ju lågt. Det är betydligt lägre arbetslös-
het än förra året trots den situation som inträffat in-
ternationellt.