Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa bankfrågor

BRITT-MARIE DANESTIG- OLOFSSON (v), 1995-04-06 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Först vill jag säga några ord om nå-

got som vi tycker är väldigt bra i regeringens förslag -

det är flera saker som är bra i förslaget. Det gäller de

sysselsättningsskapande åtgärderna i gymnasieskolan

och komvux som vi hälsar med tillfredsställelse.

Att välja studier framför arbetslöshet är självfallet

något som är mycket positivt, både för individen och

för samhället. Dessa signaler från regeringen måste

vara entydiga. Detta är vi alltså glada över.

Men tyvärr måste vi samtidigt också konstatera att

de aviserade nedskärningarna i barntillägget i både

svux och svuxa tillsammans med en kraftig sänkning

av barnbidraget och nu också överenskommelsen med

Centerpartiet om sänkningen av ersättningsnivån i

arbetslöshetskassan verkar i direkt motsatt riktning.

Budskapet måste bli högst motsägelsefullt. Det är som

att bita sig själv i svansen, som eleverna vid Liljehol-

mens dagfolkhögskola i Åtvidaberg i ett brev uttryck-

te det. Men jag skall inte orda mer om detta nu utan

lovar att återkomma när studiestödsfrågorna tas upp

för beslut här i kammaren.

Herr talman! Mål och medel hör ihop. Demokra-

tiska mål kan inte uppnås med auktoritära metoder.

Själv upplever jag det som en brist i den nya läropla-

nen för grundskolan att den inte utöver elevinflytan-

det också behandlar arbetssättet. Med det menar jag

inte att man skall gå in på metodiska detaljer i centra-

la anvisningar, långt ifrån. Jag tycker däremot att en

progressiv läroplan borde ange viktiga principer och

riktlinjer för pedagogiken.

LPO 94 litar i hög grad på lärarnas professiona-

lism. Det är klart att den pedagogiska yrkeskunskapen

är viktig, men den är långt ifrån entydig. Den måste

hela tiden ställas i relation till de demokratiska vär-

deringar som skall främjas utifrån en bestämd syn på

bildning och kunskap.

Jag delar Margitta Edgrens uppfattning om bety-

gens styrande effekt på arbetssätt och arbetsformer i

skolan. Det är väl återigen att beklaga att tiden ännu

inte är mogen för att fatta beslut om en betygsfri sko-

la, som vi så länge har kämpat för.

Klimatet i skolan skall vara sådant att det ger ele-

ver trygghet och självtillit. Man skall vara rädd om

varandra men inte för varandra. Eleverna måste också

i mycket högre grad få inflytande över och delaktighet

i arbetet i skolan. Arbetsuppgifterna skall locka till en

utveckling av tänkandet, både det logiskt resonerande

och det skapande. Hand, huvud men också hjärta,

känsla, fantasi och kreativitet måste få sitt. Det skall

vara lustfyllt att lära.

Barn med svårigheter får inte lämnas utanför, för

de är faktiskt förlorarna i grundskolan i dag. Många

snöps i sin utveckling under skoltiden, och de lämnar

skolan utan tilltro till sig själva med dåliga kunskaper

och en stor ovisshet om framtiden. Deras skolsituation

måste förbättras.

Utifrån det som jag nu har sagt är vi glada över att

regeringen nu har tillsatt en utredning för att följa och

stimulera skolans inre arbete. Vi hoppas faktiskt

mycket på den, och vi tror på det goda exemplets

makt. Det gäller ju att sprida idéerna och att initiera

nya samtal.

Vi tror också att ett förändrat arbets- och förhåll-

ningssätt i skolan kan bidra till att motverka mobb-

ning, våld och trakasserier, för mobbning får vi aldrig

acceptera. Här måste skolans hållning vara mycket

konsekvent. Men det är elever, skolpersonal och för-

äldrar som gemensamt måste hitta vägar för att lösa

problemen när de uppstår.

Sett från vårt perspektiv bör skolan bidra till att

inom en ram av frihet för de enskilda kommunerna

och skolorna utforma verksamheten så att alla elever

får en likvärdig skolgång.

Utvecklingen rymmer nu drag som från demokra-

tisk synpunkt kan ses som positiva och andra som

innebär risker av olika slag, om man nu vill att alla

skall få del av samhällets tillgångar och möjligheter.

I Vänsterpartiet efterlyser vi mer av demokratisk

kontroll över samhällsutvecklingen. Vi vill minska

segregationen och skillnaderna i livsvillkoren samt

stärka den demokratiska värdebasen i samhället utan

att återgå till centralstyrning som varken är rimlig

eller möjlig. Detta är motiven till att vi vill återinföra

sektorsbidraget till skolan.

Sektorsbidragen tydliggör det nationella ansvaret

för en sammanhållen likvärdig skola för alla utan att

de på något sätt minskar kommunernas möjligheter att

själva göra olika prioriteringar. Att återinföra sek-

torsbidraget är också en garanti för att elever med

särskilda behov inte missgynnas. Fattiga kommuner

skall inte frestas att använda pengarna till annat än de

varit avsedda för.

Att vuxna får vidkännas smärtsamma nedskär-

ningar i välfärdssystemet kan ha karaktären av tempo-

rära lösningar beroende på de finansiella svårigheter-

na. De kan till en del kompenseras senare. Men att en

generation elever får sämre utbildning och därmed

sämre livschanser är däremot oerhört mycket svårare

att rätta till senare.

Jag yrkar därmed bifall till Vänsterpartiets reser-

vation nr 6.

När det gäller vårt yrkande om en utredning med

uppdraget att utvärdera och se över lärarutbildningen

och fortbildningen tycker vi att kravet i stort sett är

tillgodosett i och med den översyn som regeringen har

aviserat. Det är viktigt att lärarna bättre lär känna de

ungas kulturer och verklighetsuppfattningar. De be-

höver både grund- och fortbildning och ytterligare

övning i kommunikation. Lärarnas professionalism

kommer mindre att bestå i att förmedla kunskaper på

ett likartat sätt till alla elever och mer i att vägleda

elever med mycket olika bakgrund, så att de med

utgångspunkt från sina egna erfarenheter själva skall

finna den kunskap som är viktig just för dem. Läraren

kommer att bli mer av samtalslärare, katalysator och

handledare i ett gemensamt kunskapssökande.

Vi tycker också att lärarutbildningarna i högre

grad borde fungera som resurscentrum för kommu-

nerna och skolorna - ett resurscentrum där det bedrivs

ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärar-

utbildningarna skulle också kunna initiera och med-

verka till att debatten om skolans uppgifter i ett mo-

dernt och öppet kunskaps- och mediasamhälle blir

tydligare.

Jag ställer mig givetvis bakom Vänsterpartiets

övriga reservationer. Men jag yrkar inte bifall till dem

utan endast till reservation nr 6.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.