Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till
hemställan i betänkande UbU10 i dess helhet och
avslag på motionerna.
Jag kommer att ta upp frågan om gymnasieskolan
och komvux och Torgny Danielsson kommer att ta
upp bl.a. grundskolan och lärarutbildningen.
Utbildning är en investering för framtiden. Därför
känns det mycket tillfredsställande med regeringens
förslag vad gäller satsning på gymnasie-, komvux-
och basårsplatser. Totalt innebär det 58 500 platser
till en kostnad av 1,582 miljarder.
Utskottet vill framhålla vikten av att utbildnings-
åtgärder används i så stor omfattning som möjligt för
att bekämpa arbetslösheten. Utskottet vill liksom
regeringen och motionärerna markera att de statliga
bidragen skall användas för utbildningssatsningar
utöver det ordinarie utbudet inom komvux.
Utskottet stöder förslaget att förlägga 1 500 s.k.
basårsplatser inom komvux. Därigenom kan en bättre
geografisk spridning åstadkommas. Utskottet förutsät-
ter att ett nära samarbete mellan komvux, universite-
ten och högskolorna etableras vad gäller denna ut-
bildning. Utskottet utgår från att möjligheterna över-
vägs att erbjuda de elever som genomgår utbildning i
den kommunala vuxenutbildningens regi garanti till
en plats vid högskoleutbildning motsvarande den
ordning som tillämpas vid universitet och högskolor.
I år, höstterminen 1995, fullföljs gymnasierefor-
men. Alla elever tas nu in i den nya treåriga gymna-
sieskolan.
När beslutet om den nya gymnasieskolan fattades i
riksdagen framfördes en del farhågor om reformen.
Därför kändes det angeläget att tillsätta en parlamen-
tarisk utredning som skulle följa utvecklingen i gym-
nasieskolan.
Sedan hösten 1994 är ordföranden i utbildningsut-
skottet, Jan Björkman, även ordförande i den kommit-
tén.
Kommittén skall följa bl.a. i vilken utsträckning
målet att alla ungdomar skall få en fullständig gym-
nasieutbildning nås, effekterna av den höjda ambi-
tionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna
och hur undervisningen i kärnämnena utvecklas för att
främja elevernas studieresultat.
Rekryteringen till industriprogrammet behandlas i
flera motioner. Utskottet finner det i likhet med rege-
ringen angeläget att en analys görs av orsakerna till att
intresset för industriprogrammet är så lågt.
Utskottet utgår från att det i den översyn som
kommer att ske inom utbildningsdepartementet görs
en djupgående analys och att man därvid lägger in
synpunkter som framförts i motionerna. Det är natur-
ligtvis viktigt att efterfråga avnämarnas krav och
önskemål på utbildningen.
En lika viktig del i analysen bör vara att undersöka
om det svaga intresset från ungdomarnas sida kan ha
sin orsak i hur t.ex. ungdomar uppfattar arbetsmiljö
och liknande inom industrisektorn, dvs. sådana orsa-
ker som inte skolan kan råda över.
Regeringen framhåller i propositionen att behovet
av vuxenutbildning både ur arbetsmarknadssynpunkt,
ett livslångt lärande och förändringar i samhället
understryker vikten av att en översyn av vuxenut-
bildningsområdet sker. Översynen skall bl.a. ge un-
derlag för att fastställa vuxenutbildningens framtida
utveckling och omfattning.
Utskottet ställer sig mycket positivt till att en
översyn görs och utgår ifrån att även finansieringsfrå-
gor kommer att ingå i utredningsuppdraget. Därmed
kommer en del frågor som tagits upp av motionärer
att belysas.
Herr talman! I tre motioner tas medelstilldelningen
till Teknikens hus i Luleå upp. I samtliga motioner
förordas att Teknikens hus även fortsättningsvis bör
särbehandlas och erhålla öronmärkta medel.
Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret
1991/92 fått särskilda medel avsatta för sin fortbild-
ningsverksamhet inom ramen för fortbildningsansla-
get. Utskottet delar regeringens bedömning att verk-
samheten som bedrivs av Teknikens hus är viktig och
värdefull, men anser i likhet med regeringen att med-
len fortsättningsvis bör ingå i de medel som dispone-
ras av Skolverket för fortbildningsverksamhet. Tekni-
kens hus verksamhet är nu väl utvecklad och har gott
renommé, vilket också Skolverket är medvetet om.