Fru talman! Jag kommer att ta upp fem saker. Först inleder jag med ett citat som jag hoppas att ni ska njuta av.
Genom en decentralisering av makten vill vi stärka människors möjlighet till delaktighet. Vi vill ha ett samhälle där makten utgår från folket och där fler kan bli direkt delaktiga i de beslut som fattas. När människor ges mer inflytande och ansvar över sina liv och samhället föds lusten att engagera sig. Grunden för en deltagande demokrati är människors engagemang och en fungerande rättsstat. För att skapa engagemang och delaktighet krävs att samhället uppmuntrar kritiskt tänkande och ifrågasättande. Människors förmåga att tänka annorlunda och bryta idéer mot varandra i ett fritt och jämlikt samspel är centralt i en deltagande demokrati.
Så här skriver vi miljöpartister i vårt nyligen antagna grundvärderingskapitel i vårt nya och visionära partiprogram som blir färdigt om ett år.
Den deltagande demokratin är således den första och den främsta av de grundläggande idéer som bär upp vårt parti. När vi läser regeringens demokratiskrivelse är det lätt för oss att känna oss besvikna och konstatera att avståndet mellan regeringspartiet och den gröna demokratisynen är avsevärt. Medan regeringen avgränsar demokratin till det representativa styrelsesättet ser vi gröna det direkta deltagandet som folkstyrets kännetecken. Medan regeringen bygger vidare på de byråkratiska konstruktionerna som ska överbrygga klyftorna i demokratin tror vi på engagemanget och ansvarstagandet. Med sorg måste vi konstatera att vårt medborgarinitiativ avstyrks.
Den andra saken är en något undanskymd fråga i konstitutionsutskottets betänkande, men den förtjänar att lyftas fram i ljuset. Det är det som diskuteras i reservation 23 om IT och demokrati. Informationstekniken, Internet och det samspel som människans nya hjälpmedel skapar ger stora möjligheter att utveckla, eller kanske uppgradera, demokratin.
I Kalix, där Miljöpartiet har kommunalrådsposten, har man provat digitala rådslag i frågor om till exempel den kommunala skattesatsen och den lokala översiktsplanen. Det här är en viktig nyckel, och att hämta in medborgarnas åsikter går lätt med hjälp av IT. Den globala solidaritetsrörelsen, som i dag utgör ett alltmer kraftfullt och allvarligt alternativ till globaliseringens avigsidor, möjliggörs ofta i sitt arbete genom att verka digitalt med hjälp av informationsteknik. Sverige behöver en samlad utredning som ser över hur reglerna kan ändras och program skapas för att uppmuntra ett ökat IT-användande i demokratins tjänst. Det är innebörden av reservation 23, som jag yrkar bifall till.
Min tredje punkt handlar om frågan om rösträtten, som tas upp i betänkandet. Det pågår en process som syftar till att ge fler möjligheten att avge en röst. Flera kommuner med den så kallade ungdomskommunen Robertsfors i spetsen har ansökt hos regeringen om att få bli försökskommuner i en verksamhet där man röstar från 16 år. Så sent som i söndags genomfördes en folkomröstning i två Jämtlandskommuner där 16- och 17-åringar fick rösta. Svenska kyrkan har sänkt sin rösträttsålder till 16 år. Ändå vill inte KU uttala att dessa frågor bör lyftas fram i den kommande författningsutredningen. Det här är ett gammalt viktigt krav från Miljöpartiet, och skälen består.
Vi har utvecklat mycket av detta, och det har sagts här från talarstolen: I huvudsak handlar det om att stärka de ungas möjligheter att påverka i politiken, inte bara önska att de ska göra det. Vi vill få - och det står i betänkandet - fler unga människor engagerade och öka valdeltagandet. Varför inte låta 16-åringarna rösta?
De längre mandatperioderna innebar en höjning av den reella medelrösträttsåldern till 20 år. Men sänker man gränsen till 16 skulle medelåldern för att rösta första gången hamna på 18. I det här sammanhanget vill vi återigen understryka erfarenheterna från de delstater i Tyskland - jag har nämnt det tidigare från talarstolen - där rösträttsåldern har sänkts. Det visade sig att ingen av de farhågor som fanns besannades. Tvärtom ledde sänkningen till att unga och politiker tvingades att mötas på ett fruktbart sätt som de tidigare inte hade gjort. De äldre politikerna tvingades se de unga människornas verklighet och faktiskt ge löften om förbättringar inom skol- och ungdomsverksamhet - och sedan följa upp dem. Det vore en positiv utveckling i Sverige, där de unga alltför länge har fått snedfördelade resurser. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 7. Det är ett fortsatt mycket viktigt krav från Miljöpartiet.
Fru talman! Min fjärde punkt handlar om folkomröstning om EU-konstitutionen. Jag har inget i sak bättre eller nyare att säga än de mycket välformulerade ord Mats Einarsson har fört fram. Låt mig bara sammanfatta genom att undra vilken annan fråga de senaste 100 åren, utom möjligtvis medlemskapet i EU, som har haft en sådan tyngd och behov av förankring som den om vi ska uppgå i en annan statsbildning, med en egen flagga, egen nationaldag, egen nationalsång och en egen konstitution. Alla element är på plats.
Om detta vill inte majoriteten låta svenska folket ha en åsikt. Det är oförklarligt. - Nej, det är inte oförklarligt, utan det är som Mats Einarsson säger: Man är helt enkelt rädd för förlust.
Men betänk då: Vill man verkligen få människor att sluta strunta i EU, som den gnälliga parollen har lytt, ska vi naturligtvis folkomrösta! Se med vilken enorm kompetens människor lärde sig det mesta om handelspolitik, valutor, finansiell och internationell politik när vi hade EMU-omröstningen! Det är en självklarhet att vi ska låta svenska folket folkomrösta om denna århundradets största fråga.
Det innebär bifall till reservation 30.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga någonting om de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet och som gäller frågan om medborgarkontrakt. Miljöpartiet är i grunden positivt till att medborgaren får stärkta möjligheter att utkräva sin rätt gentemot det allmänna. Ett sätt skulle kunna vara att det upprättades medborgarkontrakt.
Just nu bedriver vi ett arbete tillsammans med Folkpartiet i en arbetsgrupp för att titta närmare på hur sådana här system konkret skulle kunna utformas. Jag vill bara tala om att vi beräknar att vara färdiga med det här arbetet i höst och ber att få återkomma med förslag till den allmänna motionstiden.
Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande är det som sagt var tre som jag yrkar bifall till, nr 7, nr 23 och nr 30.