Fru talman! Tack, Mats, för frågorna. Jag hoppas att du inte har kunnat höra från min mun att medborgarna har varit okunniga i valet. Det är inte den tolkning som jag har gjort, och det är inte den tolkning som jag har förfäktat tidigare. Det vore mig främmande.
Däremot säger jag att en bild som jag ser är att vi inte har bjudit in till samtal. EU-frågorna har varit förbehållna regeringar och statschefer. De har handlat om utrikespolitik. Och det är samma brister som vi ser när vi utvärderar riksdagens arbete. Många i den här kammaren, som jag absolut inte skulle kalla för okunniga heller, anser att man inte får möjlighet att delta på det sätt som man skulle önska. Det är naturligtvis viktigt att kunna föra ett samtal under hela resan och att skapa strukturer som gör detta möjligt.
När det så gäller frågan om folkomröstning vill jag säga att jag absolut inte är rädd för folkomröstningar. Vi brukar snarare hävda behovet av folkomröstningar. Men det är viktigt att vårda och värna folkomröstningarna som institution och använda rådfrågandet, för det är ju ett rådfrågande som det skulle handla om, på ett sätt som gör att vi i den här kammaren också kan ta fullt ansvar för de råd som väljarna ger. Jag hörde Mats Einarsson tidigare prata om en bra eller dålig konstitution. Det är möjligt att Mats Einarsson vill fråga medborgarna i en folkomröstning om det är en bra eller dålig konstitution. Det är knappast en bra grund för samtal.
Vi säger ja till ökad överstatlighet på de områden vi anser att EU behövs för att klara de uppgifter som vi inte kan sköta själva, till exempel den gränsöverskridande brottsligheten. Vi talade om den i den senaste valrörelsen. Där behövs det ökad överstatlighet. Då måste kammaren ge EU muskler. Om detta handlade hela vår valrörelse: smalare men vassare.