Fru talman! Jag tycker att det är konstruktivt att höra Mats Einarsson utveckla den marxistiska synen på klasserna, könen och deras inbördes kamp och därmed ge möjlighet för mig att bli tydlig och säga att detta kan inte en kristdemokrat ställa upp på.
Naturligtvis finns det orättvisor, både mellan privilegierade grupper som vi kan kalla för klasser och mellan könen. Vi har till exempel löneskillnader mellan män och kvinnor som är orättfärdiga. Kvinnor går också in på arbetsmarknaden med en strukturell nackdel som var och en ser och som vi kristdemokrater naturligtvis vill motarbeta. Men det gör inte mig till feminist. Det gör inte att jag vill ställa upp i en könskamp, kön mot kön. Tvärtom vill jag arm i arm, eller gärna hand i hand, med kvinnor, till exempel mina egna döttrar eller min fru, motarbeta och undanröja de orättvisor som finns och historiskt har funnits.
Det är alltså mer fråga om vilka glasögon man tar på sig och vilket förhållningssätt man har gentemot de orättvisor man ser och som är historiskt givna. Antingen löser vi detta tillsammans, i samförstånd och med hänsynstagande som gör att man inte ställer grupper mot varandra, eller så väljer man att exploatera en motsättning och polarisera.
Jag skulle vilja säga att Mats Einarssons parti nu och historiskt har haft sin livsluft just i att polarisera och i att skapa och underblåsa konflikter.