Herr talman! Det är intressant att höra Birger
Schlaug, som riktar ganska mycket kritik mot både
förmögenhetsskatt och fastighetsskatt, vilka man i
och för sig kan rikta mycket kritik mot. Men samti-
digt ingår Birger Schlaug och Miljöpartiet i de partier
som stöder regeringen för att den ska få igenom sin
budgetproposition. Jag tycker att man måste bestäm-
ma sig för vilket ben man ska stå på. Antingen är man
med, och då får man väl hålla med om alltihop, eller
så är man inte med i den koalition som röstade ige-
nom Socialdemokraternas budgetförslag, och då kan
man kritisera. Jag tycker inte att man kan göra både-
och. Ni gör det väldigt enkelt för er när ni gör både-
och.
Birger Schlaug säger att man tar ett litet steg nu
när man höjer fribeloppen för förmögenhetsskatten.
Ja, men det här lilla steget kanske inte hjälper folk
utan folk måste flytta. Vad har de för glädje av att
Birger Schlaug säger: På sikt någon gång framöver
ska vi göra någonting åt det här.
Jag vet inte när, för man kan inte säga "på sikt"
hur många gånger som helst. Vad hjälper det folk när
de redan har fått flytta? När mormor Agda redan har
fått flytta - vad hjälper det då henne att Birger
Schlaug här uppe i talarstolen säger det här, när man
inte gör något här och nu, när det behövs?
Jag vill fråga Birger Schlaug om han håller med
mig om att den begränsningsregel som ni pratar om -
och som vi fortfarande inte har sett - när det gäller
fastighetsskatten är en ny form av sambeskattning.
Man ska ju lägga ihop hushållets sammanlagda in-
komster när man ska räkna ut hur mycket man max
ska betala i fastighetsskatt. Är det inte en ny form av
sambeskattning som man inför?