Herr talman! Det var väldigt trevligt att lyssna på
det senaste inlägget. Det är också bra att vi gemen-
samt har kunnat göra ett särskilt yttrande och att frå-
gan om skatt på förbränning av avfall kommer upp
till våren igen, där förmodligen regeringen kommer
att finna sig i en vågmästarposition tillsammans med
moderaterna eller tillsammans med oss andra. Det
känns väldigt bra.
I detta betänkande fullföljs en del av den budge-
töverenskommelse som finns mellan Socialdemokra-
terna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vi är från vår
sida särskilt nöjda med att det blir förändring när det
gäller förmögenhetsskatten genom att sambeskatt-
ningen luckras upp så att fribeloppet kommer att vara
1 miljon för ensamstående och 1 ½ miljon för par. Vi
ser inte detta som slutet på en utveckling. Vi ser det
som början på en utveckling. Vi förväntar oss en
fortsättning, och vi kommer att driva på i denna fråga.
Jag noterar också att i de reservationer som finns
från flertalet av de borgerliga partierna säger man att
förändringen av sambeskattningen bör vara det första
steget. Jag delar den uppfattningen. Det bör vara det
första steget. Nu har vi i varje fall tagit ett litet steg
genom att göra det vi nu gör i betänkandet. Jag hade
gärna sett att det hade blivit mer. Men det är också en
fråga om balans i statens budget, vilket inte minst
Centerpartiet har erfarenhet av från det samarbete
man haft med regeringen tidigare.
Den sänkning av förmögenhetsskatten som nu
sker, förändringen och reformeringen innebär en
budgetförsvagning med 2,7 miljarder kronor. Det är
ingenting man plockar fram hur som helst. Dessutom
har vi andra skattesänkningar. Om det hade kunnat gå
att göra en bra ekonomisk uppgörelse med de borger-
liga partierna totalt sett om all skattepolitik, statens
budget och annan politik hade det varit väldigt trev-
ligt. Men det går inte med den fullständigt oansvariga
ekonomiska politik som framför allt Moderaterna
bedriver.
Det talades förut om moster Agda. Jag har per-
sonligen en faster Emma som lever med ungefär
samma aspekter. Det är bra om moster Agda och
faster Emma har tillgång till en bra sjukvård, vilket
kostar en del skattepengar, att deras barnbarn har
tillgång till en bra skola och att deras barn kanske
slipper karensdagar. Särskilt om de är låginkomstta-
gare slår karensdagar ganska hårt.
Det kanske är ännu bättre att moster Agda och
faster Emma slipper dioxin på sin skärgårdstomt. Ni
vill plocka bort alla skatter över huvud taget på av-
fallshantering. Det gör naturligtvis att det finns större
risk för miljöförstöring som också drabbar mormor
Agda och faster Emma.
När det gäller fastighetsskatten är det viktigt att
konstatera att det blir en begränsningsregel. Det är
viktigt. Vi ser också det som ett första steg. Jag blev
citerad av Marietta de Pourbaix-Lundin här förut. Jag
tror att hon citerade fullt riktigt. Jag sade nämligen
"på sikt". Jag ser detta som de första stegen.
Självklart finns det hur mycket kritik som helst att
rikta mot fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Det
vore löjligt att påstå något annat. Det vore faktiskt
löjligt. Men det sker också förändringar, och de är
inte löjliga. Det sker förändringar i rätt riktning, och
de är bra. Samtidigt måste vi se till att ha en balans i
statens finanser. Jag tror att vi går mot allt bättre
reformer på dessa områden. Det är jag fullständigt
övertygad om.
I betänkandet föreslås en del förändringar av
skatten på avfall eller restprodukter, som det egentli-
gen borde heta. De undantag och förändringar som
föreslås kan, eller ska, motiveras ur miljöperspektiv.
De förändringar som sker är helt enkelt bra, och de
kan ske tack vare att det i grunden finns en avfalls-
skatt. Genom att göra undantagen kan vi styra avfall
på ett mer miljörelevant sätt än om man som Mode-
raterna vill plocka bort avfallsskatten.
Det är ett problem att vi inte har skatt på förbrän-
ning av sopor. De energislag som konkurrerar med
avfall när det gäller förbränning är nämligen ofta
biobränslen, som ligger allt sämre till i dag. Därför är
det viktigt att vi får en förbränningsskatt. Flera länder
har infört skatt på förbränning av sopor och avfall,
och därmed har också importen av avfall till Sverige
ökat. Sverige har blivit en avstjälpningsplats. 1999
förbrändes faktiskt 2 miljoner ton blandat avfall i
Sverige, och det har ökat mycket. En stor del av detta
är import av sopor.
Det gäller att ha klart för sig att soporna inte för-
svinner när man bränner dem. 40 % blir aska som
ändå ska deponeras, och resten går ut i form av mole-
kylsopor. Det är bromerade eller klorerade dioxiner
och annat, som vi vet väldigt lite om. Därför är det
naturligtvis oerhört viktigt att vi får en förbrännings-
skatt.
I Moderaternas reservation 5 står det allmänt att
miljöskatter ska bort - för då får man de miljömässigt
bästa lösningarna! Om man plockar bort miljöskatter-
na så får man alltså de miljömässigt bästa lösningar-
na. Hur då? Om man plockar bort avgifter för svavel,
kväve och koldioxid - får man då de bästa miljömäs-
siga lösningarna? Om man plockar bort skatt på avfall
- gynnar man då återvinning?
Jag förstår inte det där. Marknadsekonomins
grundbultar måste väl ändå egentligen innebära att
var och en och varje verksamhet betalar sin fulla
kostnad. Då är det rimligt att man lägger en miljö-
kostnad på avfallet. Annars blir det ju ingen riktig
marknadsekonomi. Det blir något annat - det blir
någon sorts ta-för-dig-ekonomi som bygger på detta
med att privatisera vinsterna och socialisera kostna-
derna. Låt staten ta hand om alla kostnader, menar
man.
Det är oerhört viktigt i en marknadsekonomi att
priset blir rätt även ur miljösynpunkt. Därför förstår
jag faktiskt inte vad Moderaterna i sin reservation 5
menar med att det blir de miljömässigt bästa lösning-
arna om man plockar bort miljöskatterna på avfall.
Hur ska det gå till?
I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan i
betänkandet.