Herr talman! Helmut Kohl må försvara och svara
för sig själv. Vad vi har sagt - och det vet Göran
Persson, för det har vi talat direkt om - är att Göran
Persson band sig för att resa till Kina trots att det
gjordes klart senast detta diskuterades vid Utrikes-
nämnden att på den nivån reser vi inte till Kina så
länge makthavarna som står bakom massakern på
Himmelska fridens torg finns kvar.
Göran Persson lade ut texten väldeliga om bor-
gerlig splittring. Jag skulle vilja rekommendera Göran
Persson att studera sitt eget parti. Det är där den
splittring finns som nu skapar uppskovspolitiken i
landet beträffande arbetsrätten, kärnkraften, pensions-
reformen, det europeiska valutasamarbetet och EU-
politiken i stort. Titta på den egna situation framför
att ge er på andra.
Vi fick inget svar på frågan varför socialdemokra-
terna inte gör något åt de strukturproblem som plågar
det svenska samhället. Statsministern vill helt enkelt
inte avslöja vad som skall göras. Han vill inte tala om
att han inte vet vad som skall göras, inte vill göra eller
inte får. Vad är det - har Göran Persson funderat över
detta? - som gör regeringen så handlingsförlamad? Är
det den interna splittring som jag pekade på?
När ni kom till makten för två år sedan var det
med högtställda löften om minskad arbetslöshet. Un-
der 5 % på ett år, hette det. I dag är alltså fler arbets-
lösa än för två år sedan. Era egna prognoser säger att
ni inte når ned under 5 % ens till nyårsafton 1999.
Sällan har ett vallöfte så till den grad malts ned av
verkligheten. Jag förstår inte hur Göran Persson kan
stå här och säga att den ekonomiska politiken har
lyckats.
Vid LO-kongressen sade Göran Persson apropå
arbetslösheten: Det vore dumt att säga att regeringen
sitter inne med hela lösningen eller att partiet har
tänkt färdigt i alla delar.
Det här måste vara årtiondets understatement. Det
är alldeles riktigt, Göran Persson, att ni inte har hela
lösningen och inte tänkt färdigt, för ni har inga lös-
ningar. Ni verkar inte ha tänkt alls. I två år har ni med
stor precision undvikit alla beslut som skulle få ar-
betsmarknaden och ekonomin att fungera bättre. Fullt
upptagna av att skapa intryck av beslutskraft har ni
skjutit nödvändiga åtgärder på framtiden.
Regeringens besked till den miljon människor som
kan, vill och borde jobba är: Var god dröj. Men vad
skall de vänta på? Vad är det ni skall presentera i
uppföljningen av sysselsättningspropositionen som ni
inte kan lägga fram här i kammaren i dag? Blir det
besked som ni lovar till våren på nytt uppskov och
långbänk, symbolpolitik eller kallprat som vi får lyss-
na till i dag?