Fru talman! Jag vet inte vad Birger Schlaug har
för uppfattning om samarbete, men i samarbete pro-
vocerar man inte - man samarbetar. Man respekterar
interndemokratin. Det är till att börja med en ganska
bra läxa att lära sig.
Vi har inte haft anledning att diskutera det här.
Det har nu dessutom kallats till partiledaröverlägg-
ningar den 17 oktober, då alla får vara med. Det är väl
bra. Det finns inga låsningar mellan oss och social-
demokratin i den frågan.
Vad gäller kärnkraften hade vi som bekant velat
starta avvecklingen långt tidigare. Alla sådana här
demokratiska processer och samarbetsprocesser med
många inblandade skapar, som jag tidigare sade i
repliken till Gudrun Schyman, förseningar, och det är
precis det som här har hänt. Det går långsamt fram.
Då finns det risker för att man får vissa glapp mellan
tidigare stödsystem och nuvarande. Men det finns
möjlighet att förändra detta. Finns det resurser på ett
håll, kan man överföra dem till ett annat.
Jag stoltserar inte, jag konstaterar bara. Kommer
tid, kommer råd. Vi skall ju inte alltid befinna oss i en
ekonomisk krissituation.
Jag har tyvärr inte hunnit läsa OECD:s rapport om
skyddet för hotade arter. Men Miljöpartiet vet ju att
det handlar om en konflikt kring äganderätten. Skall
man stå för äganderätten i grundlagen eller inte? Det
viktiga är att vi under åren i regeringsställning lyck-
ades genomföra att produktionsmålet och miljömålet
skall likställas. Detta har skogsägare och andra börjat
lära sig, och de lever också efter det. Dessutom gör
Skogsvårdsstyrelsen ett bra jobb på det området.
Detta är det elementära, om inte Birger Schlaug upp-
fattar äganderätt som elementärt.