Fru talman! Först vill jag passa på att gratulera
försvarsministern till ett gott humör och en aldrig
sinande trosvisshet. Jag vill också gratulera honom
till hans konstnärskap. Det är snarast disciplinen
skönmålning som jag skulle vilja framhålla som hans
specialitet.
Sanningen är att detta fösvarsbeslut i mycket stor
utsträckning är ett resultat av vad vi har och det möj-
ligas konst och inte på något sätt präglas av det ny-
tänkande och den reformering som försvarsministern
vill göra gällande.
Försvarsministerns beskrivning av moderat för-
svarspolitik är också fullständigt felaktig. Vi är inte
anhängare av den mobiliserande massarmé som nu
blir kvar i miniformat. Den insatsorganisation som
försvarsministern beskriver är ingenting annat än
samma hemförlovade och förrådsställda organisation
som vi har haft tidigare. De verkligt djärva greppen
för att åstadkomma en aktiv stående organisation som
kan verka i dagens och morgondagens säkerhetspoli-
tiska miljö saknas fullständigt i regeringens förslag.
Jag är inte anhängare av ett jätteförsvar som finns
i förråd eller där soldaterna är hemförlovade. Jag är
anhängare av ett försvar som kan användas. Vi har i
vår partimotion som var och en kan läsa men som
försvarsministern förefaller ha studerat endast över-
siktligt inte föreslagit ett försvar som i alla hänseen-
den är större. Tvärtom har vi valt att satsa mycket
tydligt på framför allt de kvalificerade delarna. Låt
mig bara nämna ett exempel. Vi föreslår 10 aktiva
bataljoner i stället för de 16 insatsbataljoner som mer
liknar den gamla krigsorganisationen. Det skulle göra
en avgörande skillnad. Det skulle göra Sverige till en
stark säkerhetspolitisk aktör.
Jag har slutligen en kommentar till försvarsmi-
nister. I all denna skönmålning saknar jag en konkret
beskrivning av satsningarna på de lednings- och in-
formationssystem som verkligen behövs för att få
samman alla de verkansdelar som i stor mängd finns i
det svenska försvaret. Här är det avsaknaden av eko-
nomiska medel som kräver en kommentar. Försvarets
investeringsplaner fram till 2009 innehåller inte de
medel som behövs för att man ska få en helhet, ett
sammanhang och en balans. Det är den största svag-
heten i detta försvarsbeslut.