Fru talman! Berit Jóhannesson framhöll i sitt an-
förande att hoten mot Sverige primärt inte är militära.
Det är ju välkänt att Vänsterpartiet har den uppfatt-
ningen. Det är kanske mer anmärkningsvärt att man
ändå är beredd att använda 36 miljarder av skattebe-
talarnas pengar för att bygga upp ett militärt försvar.
Berit Jóhannesson visade i sitt anförande ett för-
strött intresse för frågorna vad försvaret ska användas
till. Däremot var någonstans försvaret ska vara lokali-
serat tog mycket tid i hennes argumentation.
Min fråga till Berit Jóhannesson är: Varför valde
Vänsterpartiet att frångå sina egna partimotionskrav
och att ansluta sig till en majoritet i utskottet kring
förslag som inte är ordentligt beredda i det underlag
som Försvarsmakten har kommit fram med inför
detta beslut? Det gäller bl.a. redovisningen av den
utbildning som nu ska ske på Kungsholmen men
också förändringarna i flygvapnets organisation.
Varför valde Vänsterpartiet att ställa sig bakom dessa
förändringar för att få vara med i stugvärmen kring en
helhet som man uppenbart visar ett förstrött intresse
för när det gäller förmågan och vad försvaret ska
kunna göra.
Det fanns länge i utskottet en möjlighet att i än
större utsträckning gå Vänsterpartiet till mötes genom
att i det här läget välja att avstyrka regeringens för-
slag om en nedläggning av F 10 och ge en långsiktig
inriktning för flygstridskrafternas grundorganisation
om fyra flottiljer. Varför valde Vänsterpartiet till
förmån för en ytterligt osäker tänkbar framtida av-
veckling av F 16 att inte stå fast vid den uppfattning-
en i enlighet med den egna partimotionen?