Fru talman! Jag måste säga att jag är förvånad
över att försvarsministern här i Sveriges riksdag och i
direktsänd television far med osanningar. Försvars-
ministern påstår att Miljöpartiet är emot allt militärt
försvar. Försvarsministern vet att det icke är sant.
Visserligen är vi av uppfattningen att det invasions-
försvar vi har haft behöver minskas kraftigt, men det
är ju också försvarsministerns uppfattning nu för
tiden. Som ett exempel vill jag säga att det förra året
var Miljöpartiet som agerade för att Sverige skulle
ställa mer militär personal till FN:s förfogande i Ko-
sovo än vad försvarsministern själv föreslog. Att
hävda att Miljöpartiet är emot allt militärt försvar är
icke sant. Det vet försvarsministern.
Försvarsministern påstår också att Miljöpartiet har
agerat förbandsräddare. Men kvarstår gör ju det fak-
tum att vi för varje förband som vi har pekat på och
sagt att man bör behålla också har pekat ut ett annat
förband att avveckla. Vi förbehåller oss rätten att ha
en egen uppfattning om vilka förband som är lämpli-
gast att avveckla. Det är bättre att avveckla F 17 än
F 10. Det handlar inte om att vara förbandsräddare
utan om att få ett så bra försvarspolitiskt beslut som
möjligt.
Om det vore så att regeringen alltid hade rätt
skulle vi inte behöva ha någon riksdag, men vi kanske
har olika syn på demokratin, försvarsministern och
jag.
Försvarsministern hävdar också att Miljöpartiet är
avvikande. Det stämmer i den bemärkelsen att vi
ligger före. Det nämnde jag tidigare. Försvarsminis-
tern har ju själv bekräftat Miljöpartiets politik på flera
punkter, t.ex. när det gäller att förändringarna borde
ha inletts långt tidigare. Det är precis det Miljöpartiet
har sagt under hela 90-talet. Försvarsministern skriver
själv att Försvarsmakten ytterligare bör utveckla
möjligheterna att driva ett aktivt internationellt för-
svarsmiljösamarbete. Det är precis vad Miljöpartiet
har sagt under hela 90-talet. Försvarsministern har
sagt att det ekonomiska trycket var bra. Det är precis
det Miljöpartiet har skapat.
Så visst är vi avvikande. Vi ligger före och blir
bekräftade fem, sex, sju eller åtta år senare av för-
svarsministern.