Fru talman! Här i salen närvarande och TV-
publiken! Det är ett tecken på den här frågans stora
betydelse att TV:n direktsänder debatten. Det är klart
att detta är en fråga som berör hela landet. Många
platser är berörda i den debatt som vi har i dag och
framför allt den votering som i morgon ska ske.
För att inte missa det viktigaste för min del i de-
batten yrkar jag bifall till reservation 1, där Folkparti-
et tillsammans med Kristdemokraterna och Modera-
terna föreslår avslag på hela propositionen därför att
vi önskar en bredare förankring i denna sal, i Sveriges
riksdag, i en så viktig fråga som försvarsfrågan.
Som framgår av Folkpartiet liberalernas särskilda
yttrande anses att föreliggande proposition Det nya
försvaret bör avslås i sin helhet. Förutom att den står
och stampar i en förlegad syn på Sveriges roll i euro-
peisk säkerhetspolitik saknas dels förutsättningar för
den modernisering av det svenska försvaret som be-
hövs för att försvaret ska kunna hantera olika väpnade
situationer och aktioner som är tänkbara mot Sveriges
land, dels möjligheter för ett väsentligt utökat svenskt
deltagande i internationella fredsinsatser med militära
resuser. Folkpartiet liberalerna menar att försvaret
redan i närtid, i nutid, bör kunna medverka i fredsbe-
varande aktioner i upp till tre gånger större omfatt-
ning än vad som sker för närvarande och med med-
verkan av alla de tre vapenslagen armé, marin och
flygstridskrafter.
Medlemskapet i EU är Sveriges största satsning i
ett fredsprojekt, anser Folkpartiet liberalerna. Folk-
partiets politik har länge sammanfattats med orden
"ett smalare men vassare försvar". Propositionen gör i
de delar som behandlas i föreliggande betänkandet
försvaret smalare, men inte vassare. Då kallas det en
halvmesyr. Dit kan vi också räkna de föreslagna tre
månaders korttidsutbildningarna, som inte tillför
försvaret någon nödvändig kompetens. Nej, dessa
utbildningar kan rent av ses som en belastning för
försvarets rykte och därmed folkförankringen, som vi
anser vara mycket viktigt.
Vi accepterar sänkningen av försvarsramen men
anser, i likhet med vad vi framförde när försvarsför-
handlingarna olyckligt avbröts, att det s.k. omställ-
ningsbidraget måste vara större.
Även med Fokpartiet liberalernas försvarspolitik
hade förbandsnedläggningar skett i ungefär den stor-
leksordning som nu föreslås i propositionen Det nya
försvaret. Kritiken riktar sig mot de principer som
präglar omstruktureringsförslaget. Genom ett om-
ställningsbidrag under åren 2002-2003 på 3 miljarder
kronor mer än det föreslagna i s-, c- och v-förslaget
skulle den modernisering av försvaret som vi anser
nödvändig kunna möjliggöras.
Viktiga delar i en sådan modernisering är dels
materiell förnyelse, såsom elektroniska motmedel,
nytt robotsystem för luftförsvaret och attackhelikopt-
rar.
Fru talman! Ett nytt värnpliktssystem, som bygger
på en könsneutral värnplikt och som bl.a. ökar möj-
ligheterna att ha personer med specialkompetens, s.k.
kontraktssoldater, snabbt tillgängliga för internatio-
nella insatser, innebär kraftigt utökade resurser för
internationella fredsbevarande insatser ledda av t.ex.
FN eller i EU-regi, något som är så viktigt för fred-
spartiet Folkpartiet liberalerna.
Fru talman! Folkpartiet önskar en bredare uppgö-
relse om det framtida svenska försvaret. Syftet med
vårt avslagsyrkande är just att ge regeringen möjlig-
het att söka ett bredare parlamentariskt stöd.
Förslaget innebär minskningar som till sin om-
fattning förefaller helt rimliga, men som inte på något
sätt skapar förutsättningar för den nya inriktning som
svensk försvarspolitik behöver inför ett nytt sekel.
Folkpartiet liberalerna har sedan 1970-talet alltid
varit en stark förespråkare för en materiell förnyelse
och en ökad kvalitet i utbildningen inom det svenska
försvaret. Vi har förordat detta på bekostnad av för-
svarets kvantitativa omfattning.
För att skapa utrymme för nödvändig kvalitativ
förnyelse har vi förespråkat en minskning av förband
och personal - än en gång för att försvaret ska bli
smalare för att kunna bli vassare. Då utrymme ej
skapats för erforderlig materiell förnyelse är det en-
bart fråga om ett smalare men på intet sätt vassare
försvar.
Av propositionen framgår att regeringen avser att
senast hösten 2001 återkomma till riksdagen med en
lång rad frågeställningar rörande personalförsörjning,
materielförsörjning, ledningsorganisation, informa-
tionskrigföring och IT-säkerhet m.m. Detta är viktiga
grundpelare i det nya försvaret som ska verka fr.o.m.
2002, men som alltjämt saknas i regeringens förslag.
Folkpartiet liberalerna avvisar tanken på att plik-
tutbilda alla vapenföra unga män utan att det förelig-
ger behov av alla i krigsorganisationen. Det är för
tidigt att nu uttala sig exakt om dimensioneringen av
det framtida försvarets pliktutbildningsbehov, men
med vårt förslag till utformning av försvarets organi-
sation skulle färre kunna tas ut till militär grundut-
bildning. Utbildningsfrågorna bör ta sikte på kvalitet
och internationellt samarbete.
Fru talman! Kvinnor kan i dag frivilligt fullgöra
värnplikt utan att behöva binda sig för en fortsatt
officerskarriär, och kvinnor som mönstrat kan numera
också ingå i utbildningsreserven. Det är bra, men inte
tillräckligt.
Vi anser att alla kvinnor och män ska mönstra.
Pliktlagstiftningen bör snarast bli en könsneutral
pliktuttagning som gäller för hela totalförsvaret. Ett
införande av en könsneutral värnplikt skulle bidra till
en kompetenshöjning inom totalförsvaret och samti-
digt bidra till en ökad jämställdhet även inom försva-
ret.
Propositionens förslag till neddragning av För-
svarsmaktens grundorganisation är i princip riktigt till
sin omfattning. Därmed anpassas denna till en ny och
minskad krigsorganisation. Vi anser emellertid att
förslagen till förändringar av grundorganisationen i
vissa fall tycks ha anpassats mer till allmänpolitiska
önskemål hos samverkanspartierna Socialdemokra-
terna, Centern och Vänsterpartiet som står bakom
uppgörelsen än till rimliga försvarspolitiska bedöm-
ningar.
Liksom vid 1996 års försvarsuppgörelse riskerar
detta att leda till mindre effektiva och mer kostsamma
lösningar på längre sikt. Gotlands situation bekymrar
Folkpartiet liberalerna, och den måste ses över i
framtida beslut.
Förslaget till grundorganisation ska ses som ett
paket. Folkpartiet liberalerna är självfallet medvetet
om att den linje som vi förordar i fråga om värn-
pliktsutnyttjande, där man utgår från principen att inte
utbilda fler än som behövs för att rationellt omsätta
personalen innebär behov av färre årliga utbildnings-
platser. Skulle statsmakterna godta denna senare
inriktning krävs naturligtvis att såväl Försvarsmakten
som den politiska nivån i detalj granskar hur en sådan
utbildningsorganisation ska utformas på det mest
ändamålsenliga sättet.
Fru talman! Det är naturligtvis möjligt att diskute-
ra avvägningar mellan två eller flera orter för en viss
verksamhet. På samma sätt som väl i praktiskt taget
alla frågor som avgörs i riksdagen har man att väga
olika faktorer för och emot. Mycket ofta har riksda-
gen då att väga in både kortsiktiga och långsiktiga
effekter, ekonomi, miljö, internationella förhållanden,
rättssäkerhet, regionalpolitik, hänsyn till barn och
mycket annat.
I fråga om militära förband finns faktorer som
landsdelens strategiska läge, förbandets närhet till
skjutfält, bullerförhållanden, behov av vinterutbild-
ning, befälsläge, rekryteringskraft, samövningsmöj-
ligheter, gjorda investeringar respektive kvarstående
investeringsbehov vid plattformen, närrekrytering av
värnpliktiga, värnpliktsresor, värnpliktssociala för-
hållanden, arbetsmarknadsläge, civilt alternativan-
vändningsvärde av den mark och de byggnader som
finns.
Dessa grundläggande principer borde ha behand-
lats innan man tog ställning till den konkreta behand-
lingen förband för förband. Att redan nu släppa garni-
sonstänkandet är ett sådant exempel som förvånar.
Fru talman! Även den militära ledningsfunktio-
nens centralisering till Stockholm anser vi i Folkpar-
tiet liberalerna vara tvivelaktig ur försvarssynpunkt,
och vi förordar därför en delad ledning med lednings-
funktionen i Norrland, lokaliserad till Boden.
På fyra punkter tycks det som om propositionen
och den arbetsgrupp som förberett förslaget inte gjort
principiella bedömningar innan man gått in i avväg-
ningsprocessen vid förbandsortsvalet.
Punkt 1 gäller samordningbehovet där jag åter-
kommer till just garnisonstänkandet. Det är klart att
jag som värmlänning inte riktigt kan förstå hur en så
nyutbyggd garnison som Kristinehamn nu ska bli ett
artilleriregemente, som vi naturligtvis är tacksamma
för. Men att frånta ett sådant ställe möjligheten till
samövning med infanteri är ju lite tveksamt, och
samma sak gäller på fler ställen.
Den andra punkten är vinterutbildningen. Här kan
jag inte låta bli att framföra min egen förvåning över
nedläggningen av Lapplands jägarregemente i Kiruna
- Kiruna, som omfattar 45 mil i kvadrat längst i norr
och med gräns mot två länder i Nordkalottens risk-
moment i närområdet, och sist men inte minst: 1 200
hemvärnsmän. Det är ett ofattbart beslut.
Punkt 3 gäller rekryteringsförhållanden och punkt
4 avvägningen mellan kortsiktiga och långsiktiga
effekter, som ju är mycket viktiga frågor.
Fru talman! Låt mig avslutningsvis framhålla
Folkpartiet liberalernas tydliga uppfattning vad gäller
Sveriges säkerhetspolitiska inriktning inför framtiden.
Sveriges säkerhet är ett fredsbygge som vi bygger
tillsammans med andra demokratier i Europa och
genom ett aktivt deltagande i alla befintliga demo-
kratiska samverkansformer för fred och säkerhet.
Därför bör Sverige också söka medlemskap i Na-
to, det militära benet i Europas säkerhetsstruktur.
Europa och Sverige behöver stå på samtliga ben för
att det europeiska freds- och säkerhetsbygget ska stå
så stabilt som möjligt. Svenskt medlemskap i Nato
bör därför också utgöra grunden för den nya framtida
försvarspolitiken. Det anser Folkpartiet liberalerna.