Kommunikationer

Fru talman! Folkpartiet har under en följd av år i

riksdagen uttalat att vi vill skapa ett samhälle där

människor, idéer och varor kan resa, förmedlas och

transporteras snabbt och effektivt. Kommunikationer

är samhällskroppens blodomlopp och nervsystem. Väl

utbyggda kommunikationer inom Sverige är nödvän-

diga för näringsliv och sysselsättning i alla delar av

landet. Resor till och från arbetet, serviceställen och

fritidsaktiviteter är viktiga för ett fungerande var-

dagsliv. Goda kommunikationer med utlandet är en

förutsättning för våra ökade internationella kontakter.

Människans vilja att resa och ta kontakt med andra

människor har under århundradens lopp lett till att

olika nationaliteter och folkgrupper kommit i kontakt

med varandra. Detta har i sin tur resulterat i ökad

förståelse mellan människor, vilket i längden motver-

kar rasism och främlingsfientlighet.

Staten har ett övergripande ansvar för kommuni-

kationernas goda funktion. Insatser i kommunika-

tionssystemet är i princip av två slag. Det gäller dels

åtgärder för att undanröja flaskhalsproblem, dels

offensiva insatser för att stimulera en önskvärd ut-

veckling. Rätt utformade ekonomiska styrmedel kan

på sikt leda till lägre total miljöbelastning. Den fria

konkurrensen garanterar lägsta kostnad för trafikanten

på efterfrågad kvalitet. Monopol bromsar utveckling-

en och bör undvikas. Statens övergripande ansvar

innebär inte att staten skall ha något företräde som

trafikutövare. Tvärtom är det angeläget att rollerna

som ansvarig myndighet och operatör klart skiljs åt.

Säkerhetsarbetet måste bli effektivare.

Fru talman! I dagens ekonomiskt ansträngda läge

är det viktigt att alla sektorer i samhället bidrar till de

nödvändiga besparingarna. Därför anser Folkpartiet

att ramen för utgiftsområde 22 tillfälligt borde mins-

kas. Riksdagen beslutade i våras om inriktningen av

investeringarna i och underhållet av infrastrukturen

för perioden 1998-2007. För att finansiera vårt be-

sparingsförslag vill vi förskjuta tyngdpunkten i in-

frastrukturinvesteringarna mot den senare delen av

tioårsperioden. Folkpartiet vill i stället i dagens läge

prioritera mer pengar till hjälp för de sjuka, handi-

kappade och gamla samt mer pengar till utbild-

ningsinsatser.

Det är inte nödvändigt att staten ensam bekostar

alla lönsamma infrastrukturinvesteringar. Det måste

finnas utrymme också för alternativa finansierings-

former. I Sverige har så skett vad gäller Arlandaba-

nan. Här är det ett privat konsortium som bygger och

efter färdigställande skall driva de aktuella anlägg-

ningarna. En sammanfattande beteckning på denna

typ av finansieringslösning är BOT, Building, Opera-

ting, Transfer. Enligt Folkpartiets uppfattning borde

regeringen aktivt verka för att BOT-projekt utnyttjas i

större utsträckning än vad som i dag är fallet. Därmed

kan samhällsekonomiskt angelägna infrastrukturpro-

jekt genomföras utan att statens budget belastas av en

tung investeringskostnad. Finansieringen av BOT-

projekt kan ske antigen genom att nyttjarna, trafikan-

terna, erlägger avgifter eller genom att staten via

trafikverken "hyr" anläggningarna eller en kombina-

tion av dessa bägge finansieringar. Projekt som vi

framförallt anser vara intressanta för framtida BOT-

projekt är trafiklösningar i och kring våra storstäder.

Folkpartiet liberalerna vill främja konkurrens

mellan olika företag för att konsumenternas behov

skall tillgodoses till rimliga priser. Som det ser ut i

dag är priserna inom många transportgrenar, fram-

förallt tåg och flyg, alltför höga eftersom konkurren-

sen är eftersatt på grund av monopolliknande situatio-

ner. Dessa höga priser inskränker i onödan den en-

skildes möjligheter att resa och snedvrider valet av

färdmedel.

Privatiseringar måste genomföras på ett sätt som

gör att konkurrensen verkligen främjas. En utförsälj-

ning av ett statligt företag får under inga omständighe-

ter innebära att ett privat monopol uppstår. Privatise-

ringarna gäller bl.a. telekommunikationsområdet.

Folkpartiet förordar en total utförsäljning av Telia.

Fru talman! Samhället behöver av många skäl ett

väl fungerande vägnät. Under den borgerliga rege-

ringsperioden 1991-1994 satsades stora summor på

att förbättra vägnätet. På många håll har vägarnas

standard och kapacitet höjts. Detta var välkommet då

våra vägar länge eftersattes av de socialdemokratiska

regeringarna under 1980-talet. Vägarna måste i hela

landet hålla en sådana standard att säkerhet garanteras

och transporter med t.ex. råvaror kan nå fram till

industrin. En god vägstandard är en förutsättning för

att hela Sverige skall leva och utvecklas. Folkpartiet

har ur trafiksäkerhetssynpunkt sagt ett klart nej till att

bygga s.k. trefältsvägar i stället för motorvägar. Det är

bättre att då satsa på s.k. slimmade motorvägar med

fyra körfält.

Ett allvarligt flaskhalsproblem är den bristfälliga

bärighet hos många vägar som är av stor betydelse

främst för skogsindustrins råvaruförsörjning men

också för exempelvis åkerinäringen. Underhållet är av

väsentlig betydelse i ett samhällsekonomiskt perspek-

tiv. De stora investeringar som görs skall vårdas väl.

Underhållet är också av stor betydelse för framkom-

ligheten. Detta illustreras varje vår under tjällossning-

sperioden då problem kan uppstå med avstängda

vägar i hela Norrland och ned genom Svealand till

bl.a. Dalsland och Småland i Götaland.

Underhållet är otillräckligt för att kunna bibehålla

en acceptabel standard på framförallt det lågtrafikera-

de vägnätet. Kapitalförstöringen är omfattande på den

belagda delen. Inget utrymme finns för närvarande för

förbättringsåtgärder på detta vägnät. Upprustning och

beläggning av grusvägar på landsbygden liksom smär-

re trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder kunde tidigare

finansieras från drifts- och underhållsanslaget. Det

kan numera endast ske med hjälp av sysselsättnings-

skapande medel.

Fru talman! Jag vill passa på att ta upp något om

de s.k. storstadspaketen också. Regeringen saknar

dessvärre lösningar på hur paketen skall finansieras.

Regeringen ger klartecken till väginvesteringar där

man endast har finansiering till en mycket liten del av

kostnaderna. I väntan på utredningsförslag om miljö-

styrande vägavgifter skall man finansiera de aktuella

projekten i Stockholm och Göteborg med anslag

anvisade över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Den

nationella finansieringen kommer att omprövas när

förutsättningarna för regional finansiering föreligger.

Vi tycker att det är oansvarigt av regeringen både att

sätta kommunerna i denna ekonomiska situation och

att använda statliga pengar utan att veta hur man på

sikt skall finansiera investeringen.

De olika investeringarna skall vägas mot varandra

så att de mest effektiva och angelägna investeringarna

görs. Dessa investeringar måste vidare vägas mot

andra samhällsbehov, exempelvis vård, omsorg och

utbildning.

Det förslag till bilavgifter som har föreslagits av

en majoritet i Kommunikationskommittén förefaller

att vara en ny pålaga på bilismen. Förslaget är också

starkt integritetskränkande och avvisas därför. Det är

dessutom oacceptabelt att ta ut så höga bilavgifter.

Det har nämnts summor på upp till ca 60 kr per mil.

Fru talman! Till sist vill jag ta upp ett vägprojekt

som har engagerat mig under ett flertal år, och som

hunnit överleva en hel rad med kommunikationsmi-

nistrar, nämligen väg E 6 genom norra Bohuslän.

Enligt en äldre planperiod för Vägverkets planering

av E 6 som motorväg genom Bohuslän, skulle vägen

vara fullt ubyggd år 2003. Efter ständiga förskjut-

ningar i planprocessen, föranledda av olika omstän-

digheter, ter sig årtalet inte vara alltför orealistiskt!

Väl medveten om att investeringar av olika slag måste

kunna definieras som samhällsnyttiga och därtill vara

ekonomiskt försvarbara, går det inte komma från att

en utbyggnad av E 6 genom Bohuslän kan motiveras.

Den är både samhällsnyttig och ekonomiskt försvar-

bar. Inte minst väger ett reducerat olyckstal tungt i

vågskålen. Det kommer ständigt nya rapporter som

visar på höga olyckstal för denna väg. E 6 bör därför

snarast byggas ut till en fullvärdig motorväg genom

hela Bohuslän.

Fru talman! Folkpartiets förslag till ram för ut-

giftsområdet röstades ned av kammaren den

20 november. Därmed kan jag i dag inte yrka bifall

till någon reservation som rör utgiftsramen. Vi har

därför i denna del endast fogat ett särskilt yttrande till

betänkandet.