Herr talman! Låt mig först ta upp det som skol-
ministern inledde med när det gäller förskoleklasser.
Jag delar mycket av synen på samverkan mellan barn-
omsorg och skola. Men det finns en viktig skillnad: vi
har skolplikt, men vi har gudskelov inte barnom-
sorgsplikt. Jag förstår mycket väl att man behöver
integrera verksamheter och pedagogik, men se hur det
ser ut i skolan i dag. Man får i dag börja skolan som
sexåring. I en klass kan det vara väldigt blandat. Bar-
net har antingen gått förberedande som femåring,
kommer direkt som sexåring eller börjar som sjuåring
och har eller har inte haft förberedande verksamhet.
Detta ställer enorma krav på skolan att möta indivi-
dens, elevens, behov när den kommer.
Vi tycker att det är bra att skolan väljer att anpassa
sig efter eleven. Det är så vi vill att det skall vara. Det
är därför som det känns så konstigt att göra en mellan-
form och formalisera förskoleklasser. Varför inte göra
skolstart vid sex års ålder?
Jag är ledsen att skolministern tydligen inte hörde
vad jag sade inledningsvis i mitt anförande för en och
en halv timme sedan om hur viktigt det är med indivi-
duell anpassning och möjlighet till flexibilitet. Det
innebär att en sexåring som inte är mogen för det inte
börjar skolan.
Det är tråkigt att skolministern pekar ut att det
finns en skiljelinje, när det egentligen är så pass litet
som skiljer oss.
En nationell skolpeng skall främst garantera val-
frihet och likvärdighet. Jag tror att kommunerna,
liksom i dag, har kompetens att avgöra vilka behov
som de egna eleverna har och också tar det ansvaret.
Tyvärr är det inte så i dag mellan kommuner, inte ens
inom kommunerna.