Herr talman! Regeringen har föreslagit att de
övergripande bestämmelserna för barnomsorgen och
skolan skall flyttas från socialtjänstlagen till skolla-
gen. Barnomsorgen skall få sin egen läroplan, inord-
nas i skolväsendet och integreras med grundskolan.
Därmed skulle ytterligare en byggsten vara på plats i
den organisation som skall utgöra basen för det livs-
långa lärandet. Detta är det kanske viktigaste inslaget
i de propositioner som vi skall behandla här i dag.
Grundskolan och gymnasieskolan har fortfarande
stora svårigheter, främst beroende på för låga anslag
som har kommit som en följd av den ekonomiska
politiken under en följd av år. Nedskärningarna i
kommunernas anslag har lett till betydande svårighe-
ter i skolan. Gymnasiet lider dessutom av sviterna
efter en alltför hastigt genomförd gymnasiereform.
Det är mot denna bakgrund förståeligt att rege-
ringens förslag utöver förslaget om reformer av barn-
omsorgen huvudsakligen handlar om åtgärder för att
rätta till uppkomna brister. Problemen har till en viss
del orsakats av tidigare skolpolitiska beslut, men
framför allt är de resultatet av den ekonomiska politi-
ken. Nedskärningarna har lett till att barn med speciel-
la behov inte har fått det stöd som de enligt skollagen
har rätt att få.
Det kanske största problemet i sammanhanget är
att den relativt stora grupp elever som behöver extra
stöd för att lära sig läsa och skriva, elever med speci-
fika läs- och skrivsvårigheter, inte får tillräckligt stöd.
Effekterna kan vara förödande för de här eleverna och
för deras möjligheter att följa undervisningen i övriga
ämnen. Risken är stor att de slås ut på ett tidigt stadi-
um i skolan. De får en mycket dålig start.
Problemet har uppmärksammats i årets budget. De
fyra miljarder som regeringen tillskjuter som en för-
stärkning till kommunerna öronmärks visserligen inte,
men de här barnen uppmärksammas speciellt i rege-
ringens skrivningar om resurstillskottets användning.
Miljöpartiet har i sin budget anslagit särskilda medel
för insatser för dessa elever i form av speciallärare,
utbildning av alla lärare i dyslexi, hjälpmedel osv.
Dessutom har Miljöpartiet gjort bedömningen att
det kommunala bidraget generellt måste höjas mer än
vad regeringen har föreslagit. Kommunerna kan inte
klara sin uppgift med de resurser som de får i årets
budget. Med vårt budgetförslag hade situationen blivit
märkbart bättre.
Förekomsten av mobbning i en skola är ett tecken
på att skolan inte fungerar bra. Miljöpartiet har sedan
mandatperiodens början krävt lagstiftning i vilken
kravet på effektiva åtgärder mot mobbning slås fast. I
år kom äntligen detta förslag från regeringen, vilket vi
självfallet stöder. Vår motion om mobbning avser
vilka skrivningar som bör införas i läroplanerna i
anslutning till lagändringen, varvid vi särskilt betonar
vikten av att mobbningsfrågan integreras i skolans
allmänna arbete för att ge eleverna ett demokratiskt
synsätt.
Sedan några ord om förskoleklasserna. Miljöpar-
tiet har i flera motioner tidigare krävt att barnomsor-
gen skall få en pedagogisk planering med vissa
grundkrav inskrivna samt ordnad tillsyn, så att alla
barn i förskoleverksamheten kan garanteras goda
utvecklingsmöjligheter. Möjligheter till föräldramed-
verkan skall tas till vara på ett bättre sätt. Vi vill inte
föra ned grundskolepedagogiken i förskolan. I barn-
omsorgens undervisningsmetod skall leken stå i cent-
rum, och det skall tas stor hänsyn till barnens indivi-
duella olikheter och utvecklingstakt.
Regeringens förslag om att genomföra detta i två
steg - först föra in sexårsverksamheten och sedan ett-
femårsverksamheten - ser vi som olyckligt. Risken att
sexårsverksamheten blir alltför influerad av grundsko-
leverksamhetens krav är uppenbar, och helhetspers-
pektivet på barnets utveckling går lätt förlorad om
man startar i galen ände. Förslaget om förskoleklass
är dessutom alltför hastigt hopkommet. Ett tecken på
detta är att man har glömt friskolorna och deras möj-
ligheter till kontinuitet i verksamheten. Kommunen
skall enligt förslaget enväldigt bestämma om tillstånd
till föreskoleklass. En fristående skola, t.ex. en Wal-
dorfskola, som har förskola och grundskola kan med
regeringens förslag inte hävda rätten att själv handha
även sexårsverksamheten, alltså förskoleklasser. Jag
anser att det naturligaste vore att en friskola med
grundskola också automatiskt skall kunna ha försko-
leklass om den så önskar. Miljöpartiet yrkar därför
avslag på regeringens förslag om förskoleklass med
motiveringen att förslaget bör förberedas bättre och
tas fram tillsammans med ett förslag som omfattar
hela barnomsorgen och naturligtvis inkluderar en bra
lösning även för de barn som avser att fortsätta i en
fristående skola.
En annan fråga som tas upp i propositionen gäller
bristerna i skolmaten. Det är, liksom mobbning och
läs- och skrivsvårigheter, ett uttryck för att skolans
allmänna kvalitet sviktar. Trots att Miljöpartiet nor-
malt hävdar ett decentraliserat beslutsfattande med
ökat självbestämmande i kommunerna, yrkar vi bifall
till förslaget om obligatoriska och kostnadsfria målti-
der i grundskolan. Vi gör det med hänsyn bl.a. till att
grundskolan har allmän skolplikt. Vi vill dock till
detta krav också ställa krav på kvaliteten på skolma-
ten. Det skall finnas möjligheter till vegetarisk kost
och ekologiskt producerade livsmedel. Barnen skall
inte bara ha mat, de skall också ha bra mat.
I dag handlar budgeten alltså mycket om att åtgär-
da problem, både små och stora. Regeringens förslag
till uppluckring av timplanerna kan också ses som ett
sådant lösningsförslag. Behovet av att individualisera
undervisningen så att utrymme skapas för elever med
speciella behov möts med möjligheten att använda
timplanerna på ett flexibelt sätt. De elever som behö-
ver litet mer tid för undervisning i ett visst ämne kan
få det. Det är bra. Naturligtvis öppnar det också upp
för en profilering inom områden som skolan är spe-
ciellt bra på eller inom områden som någon elev vill
ägna speciellt intresse. Vi stöder regeringens förslag
på denna punkt.
På några punkter uttrycker regeringen uppfatt-
ningar om själva innehållet i skolans undervisning. Ett
exempel är förslaget att öka antalet timmar för idrott
och slöjd i grundskolan. Förslaget har rests av Miljö-
partiet tidigare, och vi välkomnar naturligtvis änd-
ringen. Men vi skulle också vilja att ämnet hemkun-
skap får ett utökat timantal. Hemkunskap får en väx-
ande betydelse i takt med teknikutvecklingen som
berör vardagsbestyren i hemmet, livsmedelsproduk-
tionen och valen av livsmedel. Vi ser också ett ökat
behov av kunskap hos eleverna om familjens livsvill-
kor. Vi föreslår en ökning av ämnet hemkunskap och
stöder i övrigt regeringens förslag på denna punkt.
Skolans problem är alltså många och tyvärr till
stor del ett resursproblem. Lärare och skolledning kan
inte hålla en hög kvalitet i skolarbetet med otillräckli-
ga resurser. Mitt intryck är väl ändå att man inom
grundskolan och gymnasiet genom slit och ideella
insatser, inte minst från lärarna, har hållit kvaliteten
snarare över än under vad samhället har rätt att vänta
sig med de anslag och det stöd från olika myndigheter
som i dag ges. En positiv utveckling på sikt mot ett
långsiktigt hållbart samhälle kräver emellertid betyd-
ligt bättre resurser med stabilare och bättre arbetsbe-
tingelser än vad dagens skola erbjuder.
Jag yrkar bifall till samtliga de reservationer som
Miljöpartiet under dagen kommer att ta upp. Det
gäller reservation 2 under mom. 1 och 37 i utbild-
ningsutskottets betänkande 5, reservation 7 under
mom. 27, 36 och 37 i utbildningsutskottets betänkan-
de 1 och reservation 5 under mom. 4 i utbildningsut-
skottets betänkande 7.