Herr talman! Låt mig börja med att tacka för den
varma luciamorgonen som vi bjöds på här. Det vär-
mer en sådan sprucken röst som min. Medan rösten
ännu håller tänker jag faktiskt yrka på en gång i stället
för på slutet.
Jag har för avsikt att yrka bifall till reservation
nr 1 under mom. 1.
Därefter tänker jag litet kort tala om hur vi mode-
rater vill göra skolan om möjligt ännu bättre och till
slut kommentera betänkandet i sak.
Betydelsen av kunskap och kompetens ökar. Ut-
gångsläget för Sverige när det gäller utbildningsnivåer
och resultat varierar. Många elever lämnar i dag
grundskolan med otillräckliga kunskaper i de mest
centrala ämnena. Det får aldrig accepteras, och kraven
på att eleverna i grundskolan når målen måste stärkas.
Skolornas möjligheter att använda skriftliga om-
dömen och betyg för utvärdering och som pedagogis-
ka hjälpmedel skall öka. Nationella betyg behövs i
skolan, betygen måste ges tidigare än i dag och antalet
betygssteg måste öka.
Ingen elev, fru skolminister, skall behöva lämna
grundskolan utan goda kunskaper i svenska, engelska
och matematik. Utöver extrainsatser för stöd till de
elever som behöver det, måste skolorna ge den tid
som var och en behöver.
Vi föreslår ett kvalitetsinstitut för utvärdering och
uppföljning av verksamheten. Staten skall ta ett
grundläggande ansvar för finansieringen av skolan.
En nationell skolpeng kan garantera såväl valfrihet
som likvärdighet.
Vi vill sänka den allmänna skolstartsåldern till sex
år för att bättre kunna ta vara på de yngre barnens
vilja och förmåga att lära. Individuell skolstart bör
alltså prövas.
Möjligheter att tillsammans med skolan arbeta
med personliga scheman och flexibel arbetstid är
andra inslag som sätter eleven i centrum. Därför är
även ett aktivt val av skola viktigt - rätten att faktiskt
välja skola.
Vi vill vidga skolornas möjligheter att lägga ut
undervisningen på entreprenad för att skolan skall
kunna ta till sig kunskaper som saknas och för att
stimulera ändrade arbetsformer.
Modern informationsteknik måste introduceras på
bred front i skolan, och senast vid utgången av år
2000 bör alla Sveriges skolor kunna vara anknutna till
Internet för att användas som hjälpmedel fullt ut i
undervisningen.
Goda lärarinsatser skall naturligtvis belönas. Det
behövs lärare med olika utbildningsbakgrund och
yrkeserfarenheter i skolan. Därför vill vi införa lärar-
certifikat och modernisera lärarutbildningen. Lärar-
utbildningen måste ha flera ingångar så att det är
intressant att skaffa sig lärarutbildning.
I det betänkande som vi nu skall behandla tas vitt
skilda frågor upp, t.ex. att införa en ny skolform;
förskoleklass, att öka antalet timmar i slöjd och idrott
på bekostnad av antalet timmar för det egna valet för
eleverna, att kommunen skall ta hand om tillstånds-
givning för bl.a. enskild förskoleklass och att kom-
munerna inte skall få ta ut skolmåltidsavgifter.
Låt mig först citera det som regeringen skriver i
propositionen: "Särskilt angeläget är att stärka och
utveckla grundskolans inre arbete för att kunna möta
alla elever utifrån deras skilda förutsättningar och
behov. Alla har rätt till en god grundläggande utbild-
ning. En god start i livet ger förutsättningar för indi-
viden att fortsätta utvecklas och lära."
De här meningarna ställer vi moderater oss till
fullo bakom, men jag undrar egentligen om regering-
en själv gör det.
Man skall möta elever utifrån deras skilda förut-
sättningar och behov. Varför skall man då skapa en
mellanform, en förskoleklass? Varför inte ha en flexi-
belt och individuellt anpassad skolstart vid sex år?
Om eleverna är så viktiga och skall stärkas, varför tas
då timmar bort från timplanen för deras egna val?
Dessa timmar kan de själva behöva ha för att påverka
efter eget intresse och eget behov.
Jag skall nu gå in på den del som handlar om just
den nya skolformen förskoleklass.
Herr talman! Jag är inte bara riksdagsledamot, jag
är även mamma. Min son Viktor som är sex år har
börjat i skolan. Nej förresten, det heter sexårsverk-
samhet. Men han går i skolans lokaler och för honom
är det skola. Till andra som frågar säger jag att han
går i skolan, eftersom de vet vad det är.
Min dotter Anna går på dagis. Till hösten skall
hon börja i sexårsverksamheten, dvs. flytta till skolan.
Fast egentligen skall hon vara kvar på dagis ett år till
om hon skall gå med sin årskull.
De flesta föräldrar och barn vet att barnomsorg är
en sak och skolan en annan. Att integrera dessa verk-
samheter med varandra för att lättare kunna möta
barnens totala behov fungerar i dag väl på många håll.
Det är bra, och på den punkten råder det säkert inga
politiska motsättningar, inte ens en gång mellan mig
och skolministern.
Därför anser vi att det är ett onödigt steg att nu
formalisera en mellanform, en förskoleklass. Vi mo-
derater vill i stället sänka åldern för skolstart till sex
år. De barn som inte är mogna kan vänta. Det är en
trygghet såväl för mig som förälder som för Anna och
Viktor och alla andra barn.
Det är viktigt att elever tar eget ansvar. Regering-
en säger att den lokala timplanen skall ändras. Man
vill nämligen inte låta den vara styrande. Men många
skolor arbetar utifrån detta synsätt och utnyttjar i dag
möjligheten att använda timmar till skolans val för att
profilera vissa ämnen och karaktärer. Det kan gälla
allt från miljö till Europaskola. Varför väljer man då
att peta i timplanen?
En olycka kommer ju sällan ensam. Nu tar man
dessutom tid från elevens egna val. Det är viktigt att
elever tar eget ansvar. Vi vill ge dem möjlighet att få
göra det. Syftet med elevens val är att låta varje elev
själv ta ansvar för vidgade studier i något eller några
ämnen som skolan faktiskt undervisar i. Vi anser att
elevens val i timplanen är ett uttryck för att skolan
skall respektera och ha tilltro till elevens egen förmå-
ga att ta ansvar i skolarbetet. Det tycker uppenbarli-
gen inte regeringen är bra.
Vi avvisar förslagen att reducera timmarna från
elevens fria val. I stället föreslår vi att grundskolans
timplan avskaffas.
Herr talman! När det gäller förskoleklasser i fri-
stående skolor tror jag nog att regeringen glömde ett
steg. Eller var det så att man avsiktligt försökte un-
dergräva deras framväxt? Hur som helst uppmärk-
sammade vi det här i vår motion, och utskottet i sin
helhet blev också enigt och gjorde en ändring. Nu står
utskottet enigt när det gäller frågan om att enskilda
förskoleklasser skall ges tillstånd på samma grund
som i dag gäller för övrig grundskoleverksamhet,
även om vi helst hade sett att det hade skett på de
villkor som gällde tidigare för tillståndsgivningen. Jag
hoppas att också skolministern även inser det här.
Sedan är det viktigt att övergångsreglerna ses
över. Förskoleklasser som skall ha möjlighet att i fri
enskild regi starta till hösten 1998 skulle egentligen
ha lämnat in sin ansökan den 1 april i år, ett datum
som redan är passerat. Det här är utskottet överens
om.
Mobbning är ett såpass viktigt område, herr tal-
man, att man skulle kunna ägna en hel debatt åt det.
Nu gör jag inte det, för min röst är på väg att vika.
Men låt mig säga att mobbning är något som vi inte
accepterar. Det är bra att lagtexten ytterligare skärps.
Det finns en sak som jag avslutningsvis vill ta upp,
herr talman, och det är en fråga i betänkandet som
egentligen inte hör hemma här i kammaren. Det är
förslaget att införa ett förbud mot att kommuner skall
få ta ut skolmåltidsavgifter. Den frågan anser vi hör
hemma vid köksbordet, i hem, skola och kommun
gemensamt.