Fru talman! Alf Svensson inledde nästan lika lo-
vande som Bo Lundgren och talade om tiden som
bristvara, om föräldrar som inte hinner träffa sina
barn. Han sade att då ligger det nära till hands att
föreslå en sänkning av arbetstiden. Men, sade Alf
Svensson, Sverige har inte råd. Sverige har inte ar-
betskraft nog.
Frågan är, Alf Svensson, om vi har råd att inte
sänka arbetstiden. Folk sliter ut sig, Alf Svensson.
Förutom det mänskliga lidandet är det en hög sam-
hällskostnad. Miljöbelastningen blir också högre,
hotande hög, om vi inte väljer sänkt arbetstid utan i
stället ökad konsumtion. När det gäller arbetskraften
ska man komma ihåg en sak. Det är många som i dag
står utanför arbetskraften just på grund av att de är
sjukskrivna beroende på för hög arbetsbelastning. Så
med sänkt arbetstid får vi människor att orka arbeta
mer, att klara av ett helt arbetsliv.
Arbetskraftsbristen är heller inte så stor som har
påståtts. Senast i går, när riksbankschefen var med på
en hearing här i riksdagen, framhölls just att de tidi-
gare prognoserna om arbetskraftsbrist har varit be-
tydligt överdrivna. Det har funnits många i utbild-
ningssystemet som nu har kommit in på arbetsmark-
naden. Det finns också en stor reserv bland kvinnor
som vill gå upp från ofrivillig deltid till heltid. Det
finns alltså folk som kan fylla de platser på arbets-
marknaden som det skulle bli om vi sänkte arbetsti-
den.
Sedan är det också viktigt att titta på arbetslös-
hetssiffrorna. Vi är rätt så nöjda i dag med 4 % ar-
betslöshet. För några år sedan hade vi tyckt att det var
högt med 4 % arbetslöshet. Men nu har vi anpassat
oss till något slags EU-nivå och tycker att har vi 4 %
så har vi ingen arbetslöshet. Det finns alltså fortfa-
rande åtskilliga tiotusentals svenskar som skulle kun-
na få jobb om vi delade på jobben genom att sänka
arbetstiden.