Herr talman! Jag vill ta upp två saker. Den ena rör
pengarna och möjligheten att driva igenom sin vilja
och politik. Det är prioriteringar som görs när man
sitter i förhandlingar för att få ihop en budget. Jag
önskar naturligtvis att vi som jobbar för enprocents-
målet kan bli fler efter valet så att vi kan driva målet
med ännu större kraft.
Det är inte alltid antalet mandat som avgör. Det
visar väl den historik som jag har berättat om inom de
borgerliga regeringarna. Folkpartiet har varit långt-
ifrån störst i de sammanhangen, men har ändå med
hjälp av bra argument lyckats övertyga om att leva
upp till målet.
Det andra är det som jag tog upp i mitt anförande
om att det finns en förtäckt kritik när det gäller en-
skilda organisationer i texten här, som jag läste upp.
Jag skulle vilja höra varför Miljöpartiet har ställt sig
bakom det. Jag har uppfattat Miljöpartiet som ett parti
som verkligen värnar om att enskilda organisationer
ska få bra bidrag och som dessutom anser att de gör
ett bra arbete. Nu börjar man tona ned det här lite
grann och menar att det kanske inte är så effektivt
med de enskilda organisationerna. Hur ser Marianne
Samuelsson på detta?