Fru talman! Naturligtvis står jag bakom samtliga
kristdemokratiska reservationer, men för tids vinnan-
de och med tanke på den speciella dag det är i dag
nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 1.
Utvecklingen i världen går framåt. Enligt UNDP:s
årliga rapport lever vi längre och mer hälsosamma
liv. Barndödligheten minskar. Alltfler människor lär
sig skriva och läsa. Genomsnittsinkomsten i utveck-
lingsländerna har fördubblats under de senaste tio
åren. Fler länder utvecklar demokratiska samhälls-
system osv. Det finns fler positiva exempel än de här
uppräknade.
Dock varierar utvecklingen kraftigt mellan olika
folkgrupper och regioner. 5 miljarder människor
anses ha mat för dagen. Men officiellt finns det i dag
mer än 6 miljarder människor. Det betyder att ungefär
1 miljard människor svälter. Var tredje sekund dör
någon av svält och undernäring. Vad beror det på?
Skulle vi kunna göra mer för att hjälpa? Jag undrar
vem av oss som kan säga: Jag kan inte göra mer.
I onsdags kunde vi här i kammaren lyssna till
FN:s generalsekreterare Kofi Annan, värdig fred-
spristagare och en man med en oerhört svår uppgift:
att se så många behov utan att få de resurser som
behövs - inte därför att de inte finns utan därför att vi
i den rika världen inte anser att vi kan göra mer just
nu.
Fru talman! Trots att vi svenskar tillhör dem som
står i främsta ledet kan vi göra mer. Enprocentsmålet
är ett viktigt principmål. Men det är också viktigt hur
vi använder våra biståndspengar.
Vad skulle du vilja säga och göra om du hade haft
samma uppgift som Kofi Annan? Vi skulle alla behö-
va stanna upp och tänka till när det gäller den frågan.
Vad menar vi med vårt tal om alla människors lika
värde? Vilka konsekvenser får det för oss, eller borde
det få, kanske man skulle säga? Hur ser framtiden ut
för de nära 325 miljoner barn som går miste om sin
skolgång, eller de mer än 20 miljoner människor i
världen som nu befinner sig på flykt? Vilket fram-
tidshopp är vi med och ger de människor som bor i de
fattigaste länderna, de svårast drabbade?
Fru talman! Vi kristdemokrater anser att tänkan-
det kring utveckling och bistånd måste förändras. Det
internationella biståndet är en av flera komponenter i
en sammanhållen global utrikespolitik till stöd för de
fattiga ländernas utveckling. Ett väl fungerande och
effektivt utvecklingssamarbete kräver en helhetssyn
på ekonomi, handel, bistånd och miljö.
Internationellt bistånd måste bidra till att skapa
förutsättningar som främjar långsiktig tillväxt för de
allra fattigaste, så att de kan ta sig ur biståndsbehovet.
För att kunna stödja utvecklingsländernas möjlig-
heter att på ett rättvist sätt delta i globaliseringen
krävs det internationellt bistånd för att bygga upp
fungerande institutioner, utveckla socialt och miljö-
mässigt hållbara tillväxtmetoder och höja utbild-
ningsnivån. På FN-konferensen Finansiering för ut-
veckling måste både nationer och internationella
organisationer ta sig an denna uppgift.
Fru talman! Frihandeln rymmer stora möjligheter
men kan inte isoleras från problemområden såsom
miljöförstöring, skövlade naturresurser, brott mot
mänskliga rättigheter, osv.
Vi kristdemokrater anser att den globala ekono-
min kräver tydliga spelregler präglade av etiska hän-
syn. I framtiden måste stater, frivilligorganisationer
och företag samarbeta i de stora globala frågorna -
miljöförstöring, kampen för de mänskliga rättigheter-
na, korruptionsbekämpning och mycket mera. Vi
kristdemokrater ser därför med stor glädje och för-
hoppning på FN:s generalsekreterare Kofi Annans
initiativ The Global Compact. Denna överenskom-
melse med näringslivet om att samarbeta kring nio
principer för mänskliga rättigheter, miljö och social
utveckling kommer förhoppningsvis att få stor bety-
delse för utvecklingssamarbetet världen över. Krist-
demokraterna anser att detta förslag bör följas upp
genom ett nära samarbete mellan regeringen och det
svenska näringslivet, där regeringen uppmanar och
stöder företagen i arbetet med att upprätta uppföran-
dekoder och säkerställa god kontroll och uppföljning
av dessa koder. Regeringen bör också ta initiativ till
en samordning på europeisk nivå.
Det kanske största praktiska problemet för många
utvecklingsländer är de enorma skulderna. Skuldbör-
dan begränsar och ibland t.o.m. förhindrar deras möj-
lighet att utvecklas. I många fall överskrider enbart
räntekostnaderna för lånen intäkterna från dessa län-
ders export. Skuldavskrivningen är nödvändig för att
dessa länder ska ha möjlighet till tillväxt och utveck-
ling. Det som har skett hittills räcker inte. Sverige bör
vara ett föredöme och leda den globala opinionen när
det gäller skuldavskrivningen. Vi kristdemokrater har
under de senaste tre åren anslagit 1 345 miljoner
kronor mer än regeringen inom detta område.
Fru talman! Vi kristdemokrater vill betona att
främjandet av mänskliga rättigheter och en demokra-
tisk samhällsutveckling ska ingå i den övergripande
målsättningen. En tillfredsställande levnadsnivå byg-
ger givetvis i grunden på materiellt välstånd men kan
inte till fullo uppnås utan möjligheten att få leva i
frihet och värdighet. Inom biståndspolitiken är
mänskliga rättigheter såväl ett mål som ett medel.
Relationen mellan mänskliga rättigheter och utveck-
ling är en allians som ger både styrka och energi.
Ekonomisk och social utveckling är nödvändig för att
kunna uppleva mänskliga rättigheter, och mänskliga
rättigheter är en förutsättning för tillväxt och utveck-
ling.
Vi kristdemokrater vill ytterligare lyfta biståndet
till mänskliga rättigheter och föreslår därför en ny
delpost som bör heta mänskliga rättigheter och de-
mokrati.
Fru talman! Naturkatastrofer och konflikter har
under senare år visat på behovet av en väsentligt
stärkt beredskap för stora humanitära kriser och hu-
manitärt bistånd. Kapaciteten för att hantera katastro-
ferna i de särskilt drabbade länderna behöver stärkas.
Vi behöver göra mer i fråga om forskning om natur-
katastrofer och deras orsaker. Och vi behöver få en
bättre beredskap och organisation för det internatio-
nella samfundet när det gäller hjälp i dessa situatio-
ner.
Vi kristdemokrater menar att de enskilda organi-
sationerna är en ytterst viktig del av det bilaterala
biståndsarbetet. De har en unik kompetens om lokala
förhållanden och en position som vi skulle kunna
tillvarata ännu bättre i det svenska utvecklingssamar-
betet, även om det sker mycket samarbete på den
nivån.
Fru talman! Vi kristdemokrater har vid flera till-
fällen beklagat att det oberoende sekretariatet för
analys och utvärdering av det svenska utvecklingsbi-
ståndet som instiftades under fyrpartiregeringen lades
ned. Det behövs enligt vår mening ytterligare en
utvärderingsnivå utöver Sidas egen för att med obe-
roende beslutsunderlag bedöma och redovisa resulta-
tet av utvecklingssamarbetet. En extern oberoende
analys och utvärdering av det svenska biståndet är
angelägen för att det ska ställas utom allt tvivel att
biståndsresurserna hanteras på ett effektivt sätt och
för att säkerställa att svenskt bistånd lever upp till
ställda kvalitetskrav.
Det är angeläget att vi snarast når upp till enpro-
centsmålet. Det är beklagligt att vi nått det bara två
gånger sedan riksdagen fastslog det 1968. I det för-
slag som vi lägger fram kommer vi att nå 1 % av BNI
år 2005.
Fru talman! En viktig uppgift tror jag kan vara att
vi verkar för att också EU:s bistånd ökar.
Till slut vill jag instämma i det tack som har rik-
tats till Viola Furubjelke och säga att vi kristdemo-
krater har uppskattat hennes arbete och hennes goda
insatser som utrikesutskottets ordförande. Och vi
önskar henne lycka till på vägen till Damaskus och de
viktiga uppgifter som väntar där.