Fru talman! Att Folkpartiet är missnöjt med rege-
ringsförslaget har väl framgått tydligt av vår motion,
där vi har 17 stycken förbättringsförslag.
Kerstin Heinemann har på ett föredömligt sätt be-
handlat de flesta. Sigge Godin kommer att på ett
klarläggande sätt analysera den ekonomiska proble-
matiken vid familjesplittring.
Min uppgift är att belysa förslaget ur barnkonven-
tionens synvinkel. Det passar utomordentlig bra, ef-
tersom Inger Segelström alldeles nyss sade att hon
efterlyste en debatt om barnkonventionen. Den kom-
mer nu.
Barnkonventionen är ett dokument av högsta
dignitet. Det framhålls också i propositionen av rege-
ringen. Den tillkom efter ett synnerligen aktivt
svenskt arbete, och jag tycker att det kan passa att här
ge Ingvar Carlsson en eloge för det arbete han lade
ned i det sammanhanget. Den fick också ett brett
universellt stöd när den ratificerades. Men en ratifi-
cering måste följas av en tillämpning i praktiken. Det
är milt sagt ett rimligt krav att ställa, särskilt på Sveri-
ge.
Som jag ser det, utan att nedvärdera alla andra
frågor som har diskuterats här, är dagens huvudfråga
om regeringsförslaget står i överensstämmelse med
barnkonventionen. Svaret är enligt mångas uppfatt-
ning otvetydigt nej. Förutom jag själv - men det kan-
ske inte är helt avgörande vad jag tycker - är det
barnens främste företrädare, Barnombudsmannen,
som tycker på det sättet.
Det är lindrigt sagt ett tvivelaktigt sätt att använda
sanningen att ständigt åberopa Barnombudsmannen
som stöd för regeringspropositionen, när Barnom-
budsmannen upprepade gånger till lagutskottet har
sagt att propositionen inte stämmer överens med
barnkonventionen. Advokatsamfundet instämmer i
det. Det var alldeles tydligt under den hearing vi hade.
Vi kan också särskilt nämna att Lagrådet på ett otve-
tydigt sätt har pekat på problemet i samband med sitt
yttrande över propositionen.
Fru talman! Problembilden är den här: Portalpara-
grafen i föräldrabalken, 6 kap. 2 a §, säger att barnets
bästa skall sättas i främsta rummet vid alla åtgärder
som rör barn. Detta är i överensstämmelse med såväl
barnkonventionen som regeringsförslaget. Problemet
är att flera av de föreslagna lagarna - och delvis även
de existerande - strider mot portalparagrafen. Jag
skall här ta upp några stycken. Jag skall inte ta upp
alla utan nöja mig med ett antal exempel.
För det första: Avtal om gemensam vårdnad skall
godkännas oavsett om det är enligt barnets bästa eller
inte, bara det inte är uppenbart oförenligt med barnets
bästa. Detta står i 6 kap. 6 § andra stycket.
För det andra: Vårdnaden skall ändras om förälder
brister i omsorg om barnet, men det räcker då inte
med att det är enligt barnets bästa, utan det krävs att
den aktuella situationen "medför bestående fara för
barnets hälsa eller utveckling". Detta står att läsa i 6
kap. 7 § föräldrabalken, för den som är intresserad.
För det tredje: Vårdnaden skall vid bristande om-
sorg kunna överflyttas till särskilt förordnad vård-
nadshavare - inte om det är enligt barnets bästa, utan
om det är "lämpligare". Detta står i 6 kap. 7 § tredje
stycket.
För det fjärde: Vårdnaden skall vid ensamvård-
nadshavarens död kunna överflyttas till särskilt för-
ordnad vårdnadshavare - inte om det är enligt barnets
bästa, utan om det är "lämpligare". Detta står i 6 kap.