Fru talman! Det är alldeles riktigt att vi ställer oss
bakom den diskussion som har varit om samarbetsav-
talen. Vi tycker att det är en bra lösning om man kan
sätta sig ned och diskutera hur umgänget skall se ut
och hur man skall fördela kostnader och inkomster
osv. Men det går inte för de föräldrar där samarbetet
inte fungerar.
Vi menar, och det tycker jag att Tanja Linderborg
var ganska klar över, att nuvarande lagstiftning räck-
er. Vi menar att man inte behöver gå in och lagstifta
om gemensam vårdnad med tvångsmetoder på det sätt
som lagutskottet föreslår. Vi menar att den utveckling
vi ser vad gäller utövandet av gemensam vårdnad
räcker. Vi borde vänta och se.
Vi kan diskutera det här. Agne Hansson hade all-
deles rätt i slutsatsen att det var honom jag vände mig
till när det gäller det här att han ifrågasatte vårt enga-
gemang för barnkonventionen. Då skulle jag faktiskt
väldigt gärna vilja höra Agne Hanssons synpunkter på
det här med resorna och hur man skall klara det.
Låginkomstföräldrar klarar kanske inte att se till
att barnet får rätt. Det står nämligen i punkt tre om
rätten för det barn som är skilt från den ena föräldern
eller båda att regelbundet upprätthålla ett personligt
förhållande till, och direkt kontakt med, båda föräld-
rarna. Där det inte finns ekonomiska förutsättningar
att resa är det omöjligt.