Fru talman! Detta är en mycket komplicerad fråga.
Jag har mött många, både på israelisk och palestinsk
sida, som verkligen vill ha fred. Allra helst vill de
bara leva ett vanligt liv, utan att behöva vara rädda,
utan att behöva passera någon checkpoint. Det finns
en stor önskan hos de båda folken. Det är hoppfullt.
Men det finns också en stor pessimism.
Hos den israeliska befolkningen finns också inte
alltid kunskap. Många israeler blir förvånade när jag
säger till dem att det är hur enkelt som helst att kom-
ma från Västbanken till Israel. De tittar på mig och
ser ut som stora frågetecken och undrar om det verk-
ligen kan vara sant. För de vet inte.
De palestinska myndigheternas och den israeliska
regeringens agerande ligger inte alltid i linje med vad
folk vet eller kan.
Vi kan inte stillatigande se på vad som händer. Jag
är rädd för att det kommer att bli en explosion i Mel-
lanöstern om detta fortsätter. Jag följer delvis och
tidvis rapporteringen från övriga Mellanöstern. Där
berättas mycket om vad som händer på Västbanken
och i Gaza. Många blir arga i andra arabiska länder.
Det är en negativ utveckling.
Utrikesministern säger att vi kan påverka parterna.
Det skall vi göra - både den israeliska och den pales-
tinska sidan. Hon säger också att det ligger i deras
händer. Man skall inte glömma att palestinierna i
denna fråga är en väldigt svag part. Israelerna har
egentligen ingenting annat än den stadga som Ingrid
Näslund tog upp. Det är därför Netanyahu nu tar upp
detta. Man har inget att gå emot i en fredsprocess.
Man är inte stark. Man är en otroligt svag part.
Därför tror jag att det behövs - här delar jag inte
utrikesministerns uppfattning - mer påtryckningar,
både på palestinska myndigheter och på den israeliska
regeringen, än som hittills varit fallet.