Fru talman! Beträffande fredsprocessen och dess
framgång handlar det om att påverka parterna. Det är
ändå de som äger frågan. Vi kan aldrig komma ifrån
att det är deras ansvar. Det handlar då inte bara om de
politiska ledningarna. Jag tror att det också handlar
mycket om att de många människorna får komma till
tals i de palestinska områdena och i Israel, därför att
de vill fred, och vi skall stärka deras röster.
Sedan handlar det naturligtvis också om att om-
världen måste vara tydlig, så att man kan klargöra
kritiken mot alla brott mot det som man har kommit
överens om vad gäller fredsprocessen och oviljan att
fortsätta fredsprocessen. Här är FN viktigt, även om
FN dessvärre inte riktigt kan samla sig till beslut som
har en stark genomslagskraft. Det måste nämligen
fattas beslut i säkerhetsrådet, och vi har två gånger
under denna vår försökt att få till stånd beslut i säker-
hetsrådet. Båda gångerna har USA lagt in sitt veto, så
det har alltså inte varit möjligt. Generalförsamlingen
fattade då ett beslut, vilket är bra. Vi röstade för det,
men detta beslut har ju inte riktigt samma effekt. Vi
skall inte ge upp vad gäller FN:s möjligheter, för FN
har ett ansvar också för den här regionen, men vi
måste inse realiteten att USA har en annan åsikt och
också sätter kraft bakom orden.
Jag vill återigen säga att såväl EU som USA är
mycket viktiga i denna process. Vi har olika kontakt-
vägar, och vi är starka på litet olika områden. Men jag
tror att det vore väldigt olyckligt om man skulle säga
att den ena skall ställa sig bakom den ena parten och
den andra bakom den andra parten och på det sättet
bli delparter i detta. I stället skall vi föra en balanse-
rad politik tillsammans.
Jerusalem är naturligtvis mycket känsligt i sam-
manhanget. Jag tycker att det är helt oacceptabelt när
Israel drar in palestiniers uppehållstillstånd, som Eva
Zetterberg tog upp. Jag menar också att det är viktigt
att vi som omvärld gör vad vi kan för att Jerusalems ka-
raktär som mångkulturell och mångkonfessionell stad
skall bevaras och att vi gör vad vi kan för att stärka
den palestinska karaktären av Jerusalem, eftersom
staden är så utsatt då situation är som den är just nu.
Till diskussionen om PLO-stadgan vill jag bara
lägga till att såväl president Clinton som förre pre-
miärministern Peres välkomnade PLO:s beslut för ett
år sedan och därmed ansåg att denna fråga var utkla-
rad. Nu har den nya israeliska regeringen velat an-
vända detta att processen inte är slutförd inom PLO i
sin propaganda. Jag tycker inte att svenska riksdags-
män skall falla för detta.
MR-brott på palestinska områden är något som vi
tar upp när vi diskuterar biståndssamarbetet. Vi stöder
ju också organisationer som verkar för bättre mänsk-
liga rättigheter på palestinska områden. Att villkora
bistånd är alltid väldigt besvärligt. Palestinierna skulle
inte acceptera ett sådant villkor. Vad skulle det då
leda till? Det skulle leda till att deras egen befolkning
skulle få ännu sämre förhållanden, t.ex. barnen, som
Eva Zetterberg har talat om. En hel del av vårt bistånd
går till förbättringar av barnens situation. Här betyder
våra frivilligorganisationer väldigt mycket. Vi tycker
att det är ett väldigt bra sätt att för palestinierna tyd-
liggöra enskilda organisationers betydelse i ett sam-
hälle. Det är synnerligen viktigt.
Sedan är det på det viset att vi inte kan ägna oss åt
hur mycket bistånd som helst men tillåta att handel
och företagande i palestinska områden inte har en
chans att utvecklas. Det är därför det är så viktigt med
alla krav på slopade avspärrningar, en fungerande
hamn och en fungerande flygplats i Gaza. Dessutom
ger vi mycket företagsinriktat stöd inom vårt bistånd,
för att just ge hjälp till självhjälp på det palestinska
området.