Fru talman! Vi har alla uttryckt vår oro över att
fredsprocessen har stannat av. Vi har samtliga sagt att
vi tror på fredsprocessen. Det finns inget alternativ till
den. Fredsprocessen måste komma i gång igen. Om
Sverige på något vis kan bidra, är det positivt.
Jag har inte sagt någonting om sanktioner eller
bojkott. Det ser jag som helt otänkbart. Det skulle
vara kontraproduktivt.
Under vår resa träffade vi en hel del palestinier,
bl.a. några ledande politiker. De sade att det viktigas-
te var att de nu, i lugn och ro, fick bygga upp ett de-
mokratiskt samhälle och att deras politik fick en folk-
lig förankring. Där kan Sverige spela en viss roll, med
vår erfarenhet av folkrörelser och frivilligorganisatio-
ner av olika slag. Det finns också starka MR-
organisationer både i det palestinska och i det israe-
liska samhället.
Det gäller att påverka parterna. Vi skall inte ta
över. Parterna äger frågan, sade utrikesministern, och
det är alldeles riktigt. Men i en process av detta slag
måste det ändå hända någonting positivt. Man kan
inte träffas utan att någonting händer. När vi var i
Gaza träffades president Weizman och Yasir Arafat.
Det var ganska nära den plats där vi var. De skakade
hand, men ingenting mer hände. Så kan det inte fort-
sätta.
Vår roll är nu att verka framför allt inom EU och
FN. Jag ser fram emot att Sverige kommer att spela en
aktiv roll i fortsättningen, så att t.ex. säkerhetsrådet
kan enas om en resolution som gör att USA kan agera
med hela världssamfundet bakom sig.