Fru talman! Från Miljöpartiets synvinkel är det
inte lika fult att tjäna pengar. Det är alldeles uppen-
bart att den dagen ingen efterfrågar päls försvinner
pälsdjursfarmerna. Det är klart att det är på grund av
efterfrågan de finns.
Det jag vänder mig emot är att man liksom anty-
der att de som är emot pälsdjursfarmer inte har varit
och tittat på en pälsdjursfarm. Man kan faktiskt titta
på detta och komma till olika slutsatser. Det är fullt
möjligt.
Jag har naturligtvis varit på pälsdjursfarmer. Hela
miljö- och jordbruksutskottet gjorde ett sådant besök
ett år. Det intressanta var att vi som var intresserade
av djur, fast vi var emot pälsdjursfarmer, sprang och
tittade i varenda bur, medan de som inte var så intres-
serade stod en bit ifrån och höll för näsan. De tyckte
att det luktade illa. Jag kan förstå att man t.o.m. kan
tycka att det luktar lite gott.
Men det är intressant att titta på de här djuren. Det
är utan tvekan så att samma resonemang som gäller
höns gäller mink. Lever man sitt liv i ett litet trångt
utrymme som en bur är finns det vissa beteenden man
inte kan få utlopp för. Det kan vi väl vara överens
om. Jeppe Johnsson anser att det är acceptabelt och
jag anser inte det. Där borde vi också kunna respekte-
ra varandras uppfattning.
För Miljöpartiets del handlar det här inte om att
man slaktar dem. I alla fall jag anser att det är full-
komligt acceptabelt att äta både grisar och andra djur
om de hålls på ett vettigt sätt. Det vi diskuterar är på
vilket sätt det är vettigt att hålla mink. Därför skulle
jag vilja fråga Jeppe Johnsson: Anser Jeppe Johnsson
att det skulle vara möjligt att hålla minkar för farm-
ning på ett sätt som gjorde att vi kom ifrån de små
burarna?