Fru talman! Låt mig för min del också ta upp
Markaryd en sista gång. Det är klart att endast framti-
den kan visa om Jarl Lander får rätt, dvs. om det går
att ta fram en annan och enklare lösning som blir lika
bra och om det går att göra det vid samma tidpunkt.
Jag är tyvärr lite pessimistisk på den punkten. Jag
hoppas verkligen att Jarl Lander har rätt. Det vore en
olycka om det här nu skjuts många år in i framtiden
med tanke på den olycksfrekvens som vi har på det
här vägavsnittet.
Det är självklart så att det är ont om pengar. Vård,
skola och annat vill ha sitt. Nu har ju Jarl Landers
parti och mitt parti hjälpts åt för att försöka få ordning
och reda på statens finanser här i landet. Nu ser vi i
alla fall lite ljus i tunneln. Det finns mera pengar att
disponera. Vi kan kanske vara överens om att det är
dålig hushållning med resurserna att förslita ett kapi-
tal så att det kostar mer att återställa det, vare sig det
är enskilda vägar, statliga vägar eller kommunala
vägar. Det är kontraproduktivt, det är en dålig affär,
att slita ned vägkapitalet så att det kostar mer att rusta
upp det en dag. Därför borde vi kunna vara överens
om att det är en klok och bra politik att se till att un-
derhålla vägkapitalet så att vi inte råkar ut för en
situation där det kostar mer att rusta dem så småning-
om.
Jag har tyvärr inte hunnit med att ta upp förrätt-
ningar och annat som jag också gärna skulle ha velat
säga någonting om. Men där kan jag instämma i det
Lars Björkman sade. Det är orimligt att ägare av
enskilda vägar, som inte har beställt någon ny lag, får
stå för kostnaden när vi här i riksdagen fattar ett be-
slut. Det borde vi också kunna vara överens om.