Fru talman! I går beslutade riksdagen om en an-
slutning till den europeiska unionen i enlighet med
utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU5. I det be-
tänkandet ingår de överväganden om jordbruksfrågor
som framgår av jordbruksutskottets yttrande
1994/95:JoU2.
I jordbruksutskottets yttrande har vi behandlat
motioner med anledning av den borgerliga propositio-
nen 1994/95:19.
Strax före årets riksdagsval lade den borgerliga
regeringen fram nämnda proposition om Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen.
Den borgerliga regeringen insåg att tiden för den
mest kompetenta regeringens tid var slut. Det var
skälet till att man vad gäller jordbruksdelen
"fläskade" på med väldiga subventioner. Man skulle
ju inte behöva ta något ansvar för sin proposition i
denna del.
Efter vår valseger och före folkomröstningen om
Sveriges anslutning till EU lade den socialdemokra-
tiska regeringen fram propositionen 1994/95:75, Vissa
livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i
Europeiska unionen.
Det innebär att vi i dag behandlar dels de ur EU-
propositionen utbrutna avsnitten, dels en del tidigare
motioner och den socialdemokratiska propositionen
nr 75. I denna föreslår vi i flera hänseenden andra
lösningar än vad som förordas i den borgerliga pro-
positionen.
Eftersom det var en ganska lång debatt i onsdags
och bra beslut i går om arealbidrag, mjölkkvoter och
livsmedelssituationen på Gotland och Öland skall
också jag försöka dra ned på mitt anförande och gå
direkt på skillnaderna mellan proposition nr 75 och de
reservationer som finns i det betänkande som vi nu
behandlar, alltså JoU7.
Den stora frågan i dag är behandlingen av ett mil-
jöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92.
Här har Centern, Moderaterna, Folkpartiet och Miljö-
partiet en gemensam uppfattning i reservation 1.
Men som framhålls i den socialdemokratiska pro-
positionen nr 75 bör inriktningen på och tillämpning-
en av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige
på flera punkter få en annan utformning än vad som
föreslagits i proposition 19.
Utskottsmajoriteten delar den mening som fram-
förts i den socialdemokratiska motionen U16, att det
är rimligt att i första hand använda andra utgångs-
punkter än rena konkurrensaspekter vid bedömningen
av hur vi i Sverige skall hantera EG:s struktur- och
LFA-stöd.
En viktig utgångspunkt blir vår förmåga att över
statsbudgeten finansiera den svenska andelen som är
mer än 70 % av det totala stödbeloppet. Här måste det
ske en politisk bedömning av hur mycket subventio-
ner som skall läggas på jordbruket i förhållande till
andra utgiftsbehov för skola, pensioner, vård osv. En
annan viktig utgångspunkt blir hur vi ser på den
svenska livsmedelsproduktionens framtid.
Utskottsmajoriteten godtar regeringens förslag att
Sverige som medlem av EU inför ett miljöprogram
bestående av tre delprogram, vilket skall ske inom
ramen för förordningen nr 2078/92. Det svenska pro-
grammet skall vara i linje med 1990 års livsmedels-
politiska beslut. Enligt ett delprogram skall bevaran-
det av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt sär-
skilt värdefulla odlingslandskap stödjas. I ett andra
delprogram skall stöd ges för att återställa och bevara
miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delpro-
gram skall stöd ges för ekologisk odling. Som anmäls
i propositionen återkommer regeringen i 1995 års
budgetproposition med förslag till anslagsramar för
miljöprogrammet.
Utskottsmajoriteten vill särskilt framhålla det an-
gelägna i att utforma stödformerna inom lantbruket,
så att det finns program som baseras på större miljö-
hänsyn i det konventionella jordbruket.
Mot denna bakgrund förordar utskottsmajoriteten
ett tillägg till miljöprogrammet.
Ett generellt arealstöd till vall- och betesmark
skall inom miljöprogrammets ram kunna utgå till
stödområdena 1-4 och till områden som avsatts för
s.k. LFA-stöd samt mindre gynnade områden i södra
Sveriges skogs- och mellanbygder. Utskottet tar inte
ställning till vilka belopp eller nivåer som bör gälla.
Regeringen återkommer i budgetpropositionen även i
denna fråga.
I anslutning till den förra regeringens förslag i
proposition 19 om delprogrammet Resurshållande
jordbruk, som är en del av miljöprogrammet, föreslår
utskottsmajoriteten att regeringen skall återkomma
med ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt
avser resurshållande konventionellt jordbruk.
Utskottsmajoriteten anser att det är angeläget att
regeringen tillsätter en parlamentarisk arbetsgrupp
som kan följa myndigheternas utvärdering och göra
en uppföljning av medlemskapets miljökonsekvenser.
Med dessa ord vill jag yrka avslag på reservation
nr 1.
I reservation nr 2 av Miljöpartiet om fortsatt
NOLA-stöd framhålls att det föreligger risker för att
en del marker som i dag har NOLA-stöd kommer att
förlora stödet i framtiden.
Utskottet vill betona att någon ändring av reglerna
för NOLA-bidrag inte är aktuell. Vi socialdemokrater
har däremot fått stöd för att det nuvarande NOLA-
programmet för ersättning till brukare för fortsatt bete
och slåtter på marker med dokumenterat höga natur-
vårdsvärden skall samordnas med åtgärder för åter-
ställande av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar.
Jag yrkar alltså avslag på reservation nr 2.
Jag yrkar inte bifall till den socialdemokratiska re-
servationen nr 3. Utskottsmajoritetens uppfattning är
att regeringen bör driva frågan om att få till stånd en
särregel för ekologiskt jordbruk som innebär en fri-
villig anslutning till trädesprogrammet.
Vi socialdemokrater anser att det finns andra och
mer viktiga förhållanden att ändra på när det gäller
EU:s jordbrukspolitik, vilket också jordbruksministern
redogjorde för i sina inlägg i kammardebatten i ons-
dag.
Reservation nr 4 handlar om stödet till norra Sve-
rige. I norra Sverige spelar jord- och skogsbruket en
viktig roll för upprätthållande av sysselsättning, nä-
ringsliv, samhällsservice, infrastruktur m.m. Riksda-
gen har, bl.a. av dessa regionalpolitiska skäl, påtagit
sig ett särskilt ansvar för att jordbruket skall kunna
leva vidare.
Enligt vår uppfattning frångår vi nu även på denna
punkt 1990 års uppgörelse. Jag påstår att områdena
norr om 62:a breddgraden därmed missgynnas. Dessa
områden förde Sverige fram i EU-förhandlingarna
som ett av de tyngsta skälen för en stor tilldelning av
struktur- och regionalstödsmedel.
Vi socialdemokrater anser att detta är oaccepta-
belt. Vi har länge hävdat att det i och med ett EU-
medlemskap måste byggas upp flera olika delar med
EU:s LFA-stöd. De skall ligga i botten påbyggda med
miljöstöd, strukturstöd och stöd till landskapsutveck-
ling och därefter ett nationellt stöd i toppen.
Genom att addera dessa olika stöd kan nivån upp-
rätthållas med en stor andel finansiering från EU:s
jordbruksfond. Därmed avlastas också den svenska
statsbudgeten.
Vi socialdemokrater och vänsterpartister kommer
att fortsätta att värna om ett jordbruk i norra Sverige.
Det som skiljer oss åt är att vi vill ha en samlad stöd-
nivå på ca 1,4 miljarder kronor, dvs. ca 300 miljoner
kronor utöver det belopp som reservanterna föreslår.
Jag yrkar härmed avslag på reservation nr 4.
I reservationerna nr 6, 7 och 8 om avgifter på han-
delsgödsel och bekämpningsmedel går åsikterna starkt
isär.
Moderaterna, som står bakom reservation nr 6, vill
naturligtvis sänka avgifterna i förhållande till våra
förslag. Men detta är ju inget sensationellt.
Miljöpartiet vill däremot i sin reservation nr 8
kraftigt höja avgifterna. Höjningen skulle innebära en
belastning för jordbrukssektorn på en bra bit över 1
miljard kronor. Detta anser utskottet skulle vara
mycket drastiskt för näringen.
Folkpartiet vill i sin reservation nr 7 att regering-
ens föreslagna avgiftshöjningar skall tas ut först den 2
november 1995. Att på detta sätt tillåta spekulation på
miljöområdet avvisas av utskottsmajoriteten.
Fru talman! Varför föreslår regeringen en höjning
av avgifterna?
Målet att halvera kväveläckaget från jordbruket
åren 1985-1995 kommer inte att uppnås. Målet att
minska användningen av handelsgödsel med 20 % till
år 2000 har också ställts upp. Detta mål kommer inte
heller att uppnås, om inga ytterligare åtgärder vidtas.
Detta är ett av skälen till den nu föreslagna höjningen.
Ett annat skäl är att förbrukningen av handelsgödsel
ökat under de senaste två åren. Det är ett tecken på
den styrande effekten som prisregleringsavgiften haft
på handelsgödsel.
Dessutom anser vi att det är mycket viktigt att till-
lämpa principen att förorenarna själva skall betala.
För övrigt tycker jag att beskrivningen i miljöavsnittet
i betänkandet är mycket bra.
Jag yrkar avslag på reservationerna nr 6, 7 och 8.
Avslutningsvis vill jag sammanfatta utskottets
ställningstaganden:
1. Förslagen i proposition 75 om ett svenskt mil-
jöprogram för jordbruket godtas i huvudsak, med
det tillägget att ett generellt arealstöd för vall- och
betesmark skall kunna utgå i stödområdena 1-4
och i södra Sveriges skogs- och mellanbygder, in-
om miljöprogrammet. Utskottet anger ej belopp
eller nivåer utan avvaktar regeringens bedömning-
ar. Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag
i fråga om stöd till värdefulla odlingslandskap,
återställande av miljön och ekologisk odling m.m.
2. I anslutning till den förra regeringens förslag i
proposition 19 om delprogrammet Resurshushål-
lande jordbruk, alltså en del av miljöprogrammet,
föreslår utskottet att regeringen återkommer med
ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt av-
ser resurshushållande konventionellt jordbruk.
3. Den förra regeringens förslag i proposition 19 om
strukturstöd och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges
skogs- och mellanbygder föranleder inga direkta
invändningar i utskottet.
4. Vidare förordar utskottet att frågor om tillhanda-
hållande och prissättning av s.k. kollektiva nyttig-
heter i jordbruket - naturvård, odlingslandskap,
biologisk mångfald, m.m. - utreds särskilt.
5. I fråga om stöd till jordbruket i norra Sverige
innebär utskottets ställningstagande att arealbidrag
för vall och betesmark skall kunna utgå i stödom-
rådena 1-4. Utskottet tar inte ställning till rege-
ringens förslag om totalbelopp och delbelopp utan
avvaktar budgetpropositionen. Utskottet delar i
övrigt regeringens bedömningar om LFA-stöd,
miljöprogram och strukturstöd inom stödområdet
för jordbruket i norra Sverige.
6. Utskottet anser att en parlamentarisk arbetsgrupp
bör tillsättas som skall följa myndigheternas ut-
värdering och uppföljning av medlemskapets mil-
jökonsekvenser.
7. Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 75 om
höjda miljöavgifter på handelsgödsel och be-
kämpningsmedel och om omställningsprogram-
met. Avgiftshöjningen träder i kraft den 3 novem-
ber 1994 enligt utskottets förslag. De företag som
vill ansluta sig till EG:s trädesprogram skall åter-
betala del av erhållet omställningsbidrag. Utskottet
föreslår ett tillkännagivande, att jordbruket och
trädgårdsnäringen på de områden som diskuteras i
betänkandet bör tillföras resurser som står i paritet
med intäkterna från miljöavgifterna.
Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till
jordbruksutskottets hemställan i betänkande JoU7.