Fru talman! Det jag saknar i Socialdemokraternas
syn på jordbruk är någon sorts förståelse för näringen.
Detta är småföretagare, ofta ensamföretagare, som
bedriver en verksamhet som är ytterst viktig för Sve-
rige och för svenska folket. Vi lever av mat, Inge
Carlsson. Detta är inte en industri vilken som helst.
Det är någonting som vi måste ha kvar.
Dessutom skapar jordbruket den biologiska mång-
fald vi säger att vi vill värna. Det skapar ett landskap
som vi vill ha. Menar vi allvar med allt detta måste vi
faktiskt ge ett stöd till jordbruket i dag för att vi skall
kunna bevara allt detta.
I dag finns det 290 miljoner i Naturvårdsverkets
budget för landskapsvård och NOLA. Är det de peng-
arna som Socialdemokraterna avser att i fortsättning-
en använda till det man kallar sina tre program? Eller
är det mer pengar? Hur mycket pengar kommer det att
handla om?
Det kan vara bra att någon gång få veta nivån.
Nästan 300 miljoner finns. Det kan man spara in från
Naturvårdsverket. Hur mycket utöver det kommer att
finnas till detta?
Så till frågan om miljöavgifter. Miljöpartiet har
råd med miljöstöden. Vi anser att miljön skall kosta.
Men vi finansierar det med miljöavgifter.
Om vi skall vara ärliga är det precis som Inge
Carlsson säger. Höjningen från 60 öre till 1:80 kr är
inte mycket att yvas över. Det är nämligen samma sak
som att återställa till hur det var förut innan man tog
bort prisregleringsavgiften. Det var ungefär 250 mil-
joner som då försvann i kostnader för bönderna. Det
skulle gå att ta till litet mer om man menar allvar.
Dessutom kan man se vad Lantbruksuniversitetet
säger. Där kan man nämligen se på staplar och dia-
gram hur mycket man måste höja avgiften för att det
skall löna sig för bönderna att minska mängden
konstgödsel. Då skulle avgiften ligga betydligt högre
än så här. Den skulle egentligen också behöva ligga
högre än i Miljöpartiets förslag. Men vi anser att en
ökning till 5:60 kr i kombination med ekoprogram-
men - man har där ett val, minskar man användningen
med 30 % kan man få stöd - verkligen skulle kunna
ge det Inge Carlsson talar om, nämligen en minskning
av konstgödselanvändningen.
När det gäller ekologisk odling är sanningen den
att det var under den borgerliga tiden som det första
gången funnits ett arealstöd för ekologisk odling. Jag
ser gärna att det kommer att finnas kvar ett sådant
stöd. Det programmet försvinner nu. Om ni inte är
snabba med att införa ett nytt stöd vet alltså inte de
ekologiska odlarna i dag vad som gäller för odlingssä-
songen 1995.
Jag är litet förvånad över diskussionen om PPP.
Man säger att vi i vissa fall inte kan införa program-
men därför att miljöförstörarna inte skall få stöd, i
andra fall går det bra. Det här rimmar illa.
Man sprutar och man gödslar precis lika mycket i
Norrland som i södra Sverige. Frågan är om man inte
har ett mindre ekologiskt inriktat lantbruk, eftersom
man har en djurtäthet som ibland är så stor att det
definitivt inte skulle godkännas vid ekologisk odling.
Varför ger man stöd ibland men inte alltid?