Herr talman! "Varje människa skall - - - ha rätt
att påverka sitt liv och det samhälle han eller hon
lever i och ta del av den samhälleliga gemenskapen.
För det krävs demokrati och mänskliga rättigheter."
Citatet är hämtat ur det inledande avsnittet av re-
geringens skrivelse angående demokrati och mänskli-
ga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete.
I Sverige har demokratins kultur och synen på
mänskliga rättigheter utvecklats under det senaste
seklet, men det är fel att tro att demokrati är något
som man uppnår och som sedan är en gång för alla
givet. Demokratin måste vårdas och ständigt under-
hållas, även i vårt eget land. Jag tycker därför att det
är en synnerligen viktig och angelägen skrivelse som
regeringen överlämnat till riksdagen, med en ingående
analys av vår syn på demokratibegreppet och de
mänskliga rättigheterna.
En demokrati vilar på en rad institutioner och pro-
cedurer. Men en demokratisk kultur handlar framför
allt om de värderingar som styr hur människor sam-
verkar och uppträder gentemot varandra individuellt
och i grupp. Det är en del av ett lands sociala kultur.
Det handlar om att människor ser på varandra som
likar och med respekt, att man tar itu med konflikter
genom att söka dialog och fredliga lösningar och att
man tar hänsyn och respekterar ingångna överens-
kommelser.
Herr talman! Respekten för de mänskliga rättighe-
terna bidrar till och är en förutsättning för demokrati-
sering. De grundläggande rättigheterna handlar om
rätten att uttrycka och sprida sin mening, att bilda
eller gå med i en organisation och rätten att ordna
möten. Det är avgörande för att bilda sig en uppfatt-
ning och att delta i politiskt liv.
Det handlar också om rätten till skydd mot över-
grepp, som rätten att inte bli godtyckligt arresterad,
utsättas för tortyr eller bli berövad egendom. Det är
viktigt för att människor skall våga delta i den politis-
ka processen och kunna utnyttja sina andra fri- och
rättigheter.
Det handlar dessutom om grundläggande behov -
rätten till en rimlig levnadsstandard, till hälsovård och
till utbildning.
Fria och rättvisa flerpartival utgör en grundförut-
sättning för demokrati, och ett parlament som utövar
den lagstiftande, granskande och kontrollerande
makten är en nyckelinstitution i en demokrati.
Ett rättsväsende som präglas av rättssäkerhet och
förtroende för de rättsvårdande myndigheterna är
också av stor betydelse för länders utveckling. Om
den politiska eliten står över lagen, om staten inte
förmår ingripa med sanktioner mot brott, ser genom
fingrarna med korruption eller om bara de välbeställ-
da har råd att ta rättsväsendet i anspråk, förlorar rätts-
väsendet sin legitimitet.
Fria och oberoende medier har en mycket viktig
funktion att fylla. Genom att granska och ifrågasätta
kan de bidra till att förbättra offentliga verksamheters
öppenhet, legitimitet och ansvar.
Herr talman! Det är oerhört viktigt att alla i ett
samhälle har samma möjligheter att delta i den demo-
kratiska processen. När minoriteter, etniska grupper
och urbefolkningar tillerkänns samma rättigheter som
landets övriga befolkning har demokratin större chans
att förstärkas. På samma sätt är det med kvinnors
deltagande i beslutsfattande. Det är en fråga om social
rättvisa, men också en förutsättning för ett demokra-
tiskt samhälle.
I många kulturer förväntas barn helt underordna
sig vuxna. De har inte rösträtt och knappast något att
säga till om i familjen, skolan eller arbetet. Många
barn blir utnyttjade, slagna och lämnade utan vård och
omsorg. Samtidigt vet vi att barndomen är den period
i livet då människan är både som mest utlämnad och
som mest formbar. Barn och unga behöver därför
särskilt skydd och stöd från samhället.
FN:s konvention om barnets rättigheter ställer
krav på samhället att lyssna och ta hänsyn till barnets
åsikter i alla frågor som berör dem. Det är varje barns
rätt att ha inflytande över sitt liv i takt med sin mog-
nad och rätt att bli födelseregistrerad och att få till-
gång till information och ha egna åsikter.
Demokratisering är en sammansatt process, en rö-
relse mot ökade inslag av demokrati i ett samhälle.
Det tar ofta tid. Varje utveckling mot demokrati är en
maktkamp, och så gott som alltid är kampen för de-
mokrati samtidigt en kamp om ekonomiska resurser
och social rättvisa. Demokratisering sker dessutom
både underifrån och uppifrån genom ett samspel mel-
lan civilt samhälle och staten. Utan ett engagerat civilt
samhälle och medborgare som deltar fungerar det
inte. Omvänt behöver medborgarna och det civila
samhället att staten garanterar de mänskliga rättighe-
terna och möjliggör deras medverkan i politiken.
Herr talman! Demokrati och respekt för mänskliga
rättigheter är en central målsättning för Sveriges utri-
kespolitik, och det är ett av sex mål för att uppnå det
övergripande målet för utvecklingssamarbetet: att
höja de fattiga folkens levnadsnivå. Det handlar om
att bidra till att enskilda kvinnor och män blir aktiva
medborgare.
Inom utvecklingssamarbetet vill Sverige bidra till
livskraftiga civila samhällen, en demokratisk kultur,
effektiva för demokratin bärande institutioner och
procedurer samt respekt för de mänskliga rättigheter-
na i form av grundläggande friheter, gott skydd mot
övergrepp och tillfredsställande levnadsstandard. Att
bekämpa fattigdom och verka för förbättringar av
fattiga människors levnadsvillkor kräver samverkan
mellan politiska, ekonomiska, miljömässiga och so-
ciala faktorer. Demokratisk samhällsutveckling bidrar
till förverkligandet av de övriga målen i utvecklings-
samarbetet.
Genom att använda mänskliga rättigheter i ut-
vecklingssamarbetet kommer Sverige att bidra till att
mänskliga rättigheter blir ett gemensamt och internali-
serat normsystem, ett normativt golv för det interna-
tionella utvecklingssamarbetet. Sverige kommer att
stödja en sådan policyutveckling hos FN:s utveck-
lingsorgan, i EU-biståndet och bland enskilda organi-
sationer.
När det gäller programländerna håller Sverige på
att utveckla nya samarbetsformer där demokrati och
mänskliga rättigheter kommer att vara vägledande.
Partnerskapet är tänkt som ett kontrakt byggt på ge-
mensam värdegrund och gemensam målsättning för
samarbetet där demokrati och mänskliga rättigheter
kommer att fungera som en utgångspunkt för part-
nerskapet.
Inom partnerskapets ram avser regeringen att ta
fram strategier för främjande av demokrati och
mänskliga rättigheter. De kommer särskilt att ta fasta
på dynamiken i det civila samhället och samspelet
mellan staten och det civila samhällets aktörer. Det
kommer att handla om både direkta demokrati- och
rättighetsinsatser och komponenter i andra biståndsin-
satser.
Huvudkanalen för det demokrati- och rättighets-
främjande biståndet är det bilaterala och multilaterala
utvecklingssamarbetet och bistånd via enskilda orga-
nisationer. Regeringen menar att utvecklingssamarbe-
tet bör bestå av en kombination av politisk dialog,
insatser direkt inriktade på demokrati och mänskliga
rättigheter och demokrati- eller rättighetsfrämjande
inslag i övriga biståndsinsatser.
Det viktiga är att alla insatser i ett land ses i ett
sammanhang och förstärker varandra så att helheten
blir mer än summan av delarna. Med strategiska
kombinationer mellan insatser på internationell, na-
tionell och lokal nivå kan Sverige effektivisera sitt
bistånd. Sveriges utvecklingssamarbete för att främja
demokrati och mänskliga rättigheter skall utökas,
utvecklas och bli mer långsiktigt för att bli ett centralt,
tydligt och genomgående inslag i biståndet.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till hem-
ställan i betänkande 15 och avslag på samtliga reser-
vationer. Jag vill också ta tillfället i akt, trots att jag
har varit en ganska kort tid i riksdagen och i utskottet,
att tacka de av utskottskamraterna som lämnar riksda-
gen. Det är Helena Nilsson och Inger Koch, men det
är också mina partikamrater som inte finns här i
kammaren i dag, Inga-Britt Johansson och Nils T
Svensson. Jag tackar dem för det goda samarbetskli-
mat som finns i utskottet.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 17.49 att ajournera för-
handlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.