Herr talman! I den andra konventionen om
mänskliga rättigheter står ordet "hälsa". Jag nämnde
det. Om jag skall ta upp det kan jag säga att en god
hälsa kan man inte ha om man finns i en mycket dåligt
miljö, därför att då blir man sjuk. Det fungerar alltså
inte. Men jag tror inte att den som önskar förorena
miljön har en så långdragen tankekedja.
När utskottet avstyrker motionen talar man mer
om en kodifiering av begreppet, medan Tone Tings-
gård talar om att de andra motionerna, som jag kallar
tilläggsmotioner, är en nödvändig anpassning till
tiden. Jag undrar om vi inte är på efterkälken hela
tiden i fråga om miljöförstöringen, och om vi inte
skulle behöva anpassa det både till tiden och till den
hastighet som föroreningen har.
Jag förstår inte det som har sagts om nya organ.
Om vi har två grundläggande konventioner om
mänskliga rättigheter och vi lägger till konventioner i
samma ämne, som bara utgör ett förtydligande, är det
väl inte något nytt organ, som man behöver vara rädd
för att det skall ställa till ytterligare svårigheter när de
genomförs.
Jag pratade en gång med ett par afrikaner om detta
med att miljön skulle kunna komma in i säkerhetsrå-
det. Då sade de, som man ofta hör från tredje världens
länder, att det är alldeles för dyrt och att de inte kan
gå med på någonting sådant. När jag då sade att vi
skulle kunna ta in frågan om vatten var de helt med på
det: Vatten kan vi tänka oss, därför att det gäller vår
överlevnadsmiljö. Jag menar att rätten till en god
miljö gäller vår överlevnad.